Gott Nytt År!
Gunilla Röör fantastisk Thea
Som alltid fick vi syskon med respektive ett teaterbesök i julklapp av mina föräldrar. Vi brukar ta upp nästan en hel bänkrad....
Årets julteater blev Charlotte Löwensköld på Stockholms stadsteater. Modigt av teatern att våga sätta upp något som kan bli - om man inte ser upp - en sliskig romantisk spökhistoria. Nu blev den något helt annat. Kerstin Perski, som dramatiserat, och Elisabeth Frick som regisserat har läst Selma Lagerlöf. Här bröts alla tendenser till slisk i tid.
En lysande scenografi gjorde scenförändringarna till en förstärkning snarare än som avbrott. Enkel, men väl fungerande och med de ständigt närvarande spökena som extra förstärkning.
Historien är egentligen tidlös, den om hur man genom sin hämnd ständigt föder nya oförrätter, men här fanns också så många andra historier. Påfallande är de starka och mångfassetterade kvinnorna. Anna Svärd, Charlotte Löwensköld, Prostinnan Forsius, Malvina Spak.
Gunilla Röör gjorde en fantastisk Thea Sundler. Infam i sin närmast kvävande "omsorg" om Karl-Artur. Hur hittar man en sådan genomotrevlig karaktär? Det är sannerligen stor konst.
Årets julteater blev Charlotte Löwensköld på Stockholms stadsteater. Modigt av teatern att våga sätta upp något som kan bli - om man inte ser upp - en sliskig romantisk spökhistoria. Nu blev den något helt annat. Kerstin Perski, som dramatiserat, och Elisabeth Frick som regisserat har läst Selma Lagerlöf. Här bröts alla tendenser till slisk i tid.
En lysande scenografi gjorde scenförändringarna till en förstärkning snarare än som avbrott. Enkel, men väl fungerande och med de ständigt närvarande spökena som extra förstärkning.
Historien är egentligen tidlös, den om hur man genom sin hämnd ständigt föder nya oförrätter, men här fanns också så många andra historier. Påfallande är de starka och mångfassetterade kvinnorna. Anna Svärd, Charlotte Löwensköld, Prostinnan Forsius, Malvina Spak.
Gunilla Röör gjorde en fantastisk Thea Sundler. Infam i sin närmast kvävande "omsorg" om Karl-Artur. Hur hittar man en sådan genomotrevlig karaktär? Det är sannerligen stor konst.
Kunskap är flum?
I veckan presenterades den nya lärarutbildningen. Man tar sig för pannan och undrar vilket århundrade som förslaget hör hemma i. Kortfattat innebär förslaget att man skapar olika lärarutbildningar för olika lärare och att gränserna sätts hårt mellan förskollärare, förskoleklasslärare, fritidspedagoger, grundlärare för år 1-3, år 4-6 och ämneslärare för år 7-9 eller gymnasiet. Den enda överlappningen tycks vara att gymnasielärare kan få undervisa i år 7-9 på grundskolan. Koppla detta med de nya tuffare behörighetsreglerna och vi kommer att få kaos i svensk skola.
Mest upprörd blir man av de sänkta kunskapskraven. Min enda slutsats blir att elever i årskurs 1-6 på grundskolan nog bara ska lära sig att veta hut. Några ämneskunskaper får deras lärare nämligen inte med nya utbildnigen. Det får eleverna vänta med till i sjuan. Dekanen på Göteborgs universitets utbildningsvetenskapliga fakultet, professor Mikael Alexandersson formulerar kritiken i en krönika. Läs den!
Lärare som idag får 1,5 års utbildning i matematik ska klara sin uppgift i framtiden på en halv termins matematikstudier. Det är så regeringen vill att vi ska lämna flumskolan!
Det kommer också att bli förfärligt krångligt att organisera skolan och möta förändringar i elevkullar. Idag överlappar lärarnas behörigheter varandra. Det betyder att lärare kan matcha förändringar i åldersstrukturen. När eleverna i skolår 7-9 är lite färre så kan 4-9-lärarna möta elever redan i fyran. Med det nya systemet blir de arbetslösa. Och skulle det då uppstå brist på lärare i femman, så får man inte anställa de övertaliga lärarna från årskurs 7-9. Jättedumt!
Men skolministern är nöjd. Kunskap är flummigt och nu tas den bort ur lärarutbildningen. Lärarnas djupa ämneskunskaper försvinner - de blir grunda. Nu väntar vi bara på att den nya läroplanen presenteras. Utan dumma ämneskunskaper de första sex skolåren. Det är ju bara flummigt med ämneskunskaper. Undrar bara vad som ska betygssättas i årskurs 6? Och vad lärarna ska skriva betygsliknande omdömen om?
Mest upprörd blir man av de sänkta kunskapskraven. Min enda slutsats blir att elever i årskurs 1-6 på grundskolan nog bara ska lära sig att veta hut. Några ämneskunskaper får deras lärare nämligen inte med nya utbildnigen. Det får eleverna vänta med till i sjuan. Dekanen på Göteborgs universitets utbildningsvetenskapliga fakultet, professor Mikael Alexandersson formulerar kritiken i en krönika. Läs den!
Lärare som idag får 1,5 års utbildning i matematik ska klara sin uppgift i framtiden på en halv termins matematikstudier. Det är så regeringen vill att vi ska lämna flumskolan!
Det kommer också att bli förfärligt krångligt att organisera skolan och möta förändringar i elevkullar. Idag överlappar lärarnas behörigheter varandra. Det betyder att lärare kan matcha förändringar i åldersstrukturen. När eleverna i skolår 7-9 är lite färre så kan 4-9-lärarna möta elever redan i fyran. Med det nya systemet blir de arbetslösa. Och skulle det då uppstå brist på lärare i femman, så får man inte anställa de övertaliga lärarna från årskurs 7-9. Jättedumt!
Men skolministern är nöjd. Kunskap är flummigt och nu tas den bort ur lärarutbildningen. Lärarnas djupa ämneskunskaper försvinner - de blir grunda. Nu väntar vi bara på att den nya läroplanen presenteras. Utan dumma ämneskunskaper de första sex skolåren. Det är ju bara flummigt med ämneskunskaper. Undrar bara vad som ska betygssättas i årskurs 6? Och vad lärarna ska skriva betygsliknande omdömen om?
En mattegåta
Dagens huvudledare i DN är ovanligt klarsynt. Läs den! Fortsätt sedan och läs i samma tidning två dagar tidigare om TIMSS-undersökningen. För första gången har man frågat efter hur matematikundervisningen går till som leder till de resultat man inte är nöjd med. Skolverkets generaldirektör blir därför försiktigt hoppfull - vi vet vad vi som är problemet. Svenska elever lämnas i sticket med matteböckerna. Eller för att säga som en brittisk skolinspektör sade efter att ha besökt svenska klassrum: I Sverige finns inga mattelärare, bara matteböcker. Elever, föräldrar och alldeles för många lärare tror att det är matteundervisning när elever sitter ensamma och löser den ena uppgiften i matteboken (eller på stencilen) efter den andra. Men eleverna behöver få tala matematik. De behöver lärare som förklarar, ger exempel och leder samtalet. Som ser till att man diskuterar olika lösningar på matematiska problem.
Läs sedan skolministerns kommentar i samma tidning. Har han inte fattat någonting? Det är inte bristen på tidiga betyg, nationella prov och detaljerade kunskaper som är problemet - det är de undervisningsmetoder som lärare väljer. Det värsta är att lärare som väljer att låta eleverna en och en räkna på i boken kan räkna med att ha ett tyst och lugnt klassrum, nöjda föräldrar och ett antal elever som tror att de lär sig matematik. För matematikkunskapernas skull hoppas jag att lärarna intresserar sig mer för TIMSS-rapporten än för skolministerns dravel.
Läs sedan skolministerns kommentar i samma tidning. Har han inte fattat någonting? Det är inte bristen på tidiga betyg, nationella prov och detaljerade kunskaper som är problemet - det är de undervisningsmetoder som lärare väljer. Det värsta är att lärare som väljer att låta eleverna en och en räkna på i boken kan räkna med att ha ett tyst och lugnt klassrum, nöjda föräldrar och ett antal elever som tror att de lär sig matematik. För matematikkunskapernas skull hoppas jag att lärarna intresserar sig mer för TIMSS-rapporten än för skolministerns dravel.
Äntligen - demokratin segrar!
Trots envisa försök från en liten grupp dåliga förlorare så öppnas äntligen Stora Brännbovägen i Sigtuna. För 3,5 år sedan avgjorde de omkringboende i ett rådslag att vägen skulle öppnas. Det var en omröstning efter en intensiv debatt. Deltagandet var högt och resultatet tydligt. 78% ville att vägen skulle öppnas.
Det gillade inte den förlorande sidan. När nu argument och debatt inte hade hjälpt motståndarna och de förlorade omröstningen försökte de med juridiken göra en by pass på demokratin. Genom överklaganden hos olika myndigeter och instanser skulle beslutet undanröjas. Att en bedövande majoritet av de berörda grannarna ville ha vägen öppen var inte argument nog.
Tack och lov funkar demokratin. Det är det beslut som stöds av majoriteten i området som också fullföljs. Synd bara att det behövde ta 3,5 år.
Det gillade inte den förlorande sidan. När nu argument och debatt inte hade hjälpt motståndarna och de förlorade omröstningen försökte de med juridiken göra en by pass på demokratin. Genom överklaganden hos olika myndigeter och instanser skulle beslutet undanröjas. Att en bedövande majoritet av de berörda grannarna ville ha vägen öppen var inte argument nog.
Tack och lov funkar demokratin. Det är det beslut som stöds av majoriteten i området som också fullföljs. Synd bara att det behövde ta 3,5 år.
Vartannat pendeltåg bort
Häromdagen meddelade SL stolt att de planerar att ta bort vartannat pendeltåg från sträckan Upplands Väsby-Märsta. De tågen ska köras till Arlanda. Visst är det bra med pendeltåg till Arlanda, men de 16 000 resenärer som dagligen trafikerar Märsta är inte hjälpta av det. Inte heller de ca 6000 personer som varje dag arbetar på Arlanda och som bor i Sigtuna kommun. De kommer knappast att bli mer benägna än de redan är att åka till Upplands Väsby (eller Knivsta) för att ta Upptåget. Speciellt inte om vartannat tåg till Upplands Väsby dras in.
När uppgörelsen som ledde till Upptåget från Upplands Väsby via Arlanda till Uppsala, Tierp och Gävle, slöts utlovades att nästa steg skulle vara att förlänga pendeltåget från Märsta till Knivsta och på sikt till Uppsala. Nu har vi ny majoritet i landstinget och ingen låtsas om den delen av överenskommelsen. Istället har man alltså bestämt att de som pendlar till och från Märsta/Rosersberg ska stå för fiolerna när pendeltåget ska dras till Arlanda.
Arlanda är i desperat behov av mer spårbunden trafik. Det finns inte en chans att komma ner under utsläppstaket om inte fler människor åker på spår till och från flygplatsen. Det gäller inte bara resenärer, utan framförallt de 15-16 000 människor som varje dag jobbar i området. Och av dem är det en mycket stor del som bor någonstans i Sigtuna kommun. Två bra sätt att se till att fler åker spårbundet till jobbet på Arlanda är att dels bygga "färdigt" Arlandabanan med ett spår som ansluter till Ostkustbanan ungefär vid Odensala, dels bygga en spårväg från Sigtuna, genom Steningehöjden, Valsta och Märsta station till Arlanda och vidare mot Vallentuna och ansluta till Roslagsbanan.
Om man bygger färdigt Arlandabanan med spår till Odensala så kan pendeltåget gå i en slinga Upplands Väsby - Rosersberg - Märsta - (Odensala) Arlanda - Upplands Väsby. Så går tåganslutningar vid flera stora flygplatser i Europa, så varför inte i Sverige? Då skulle också Rosersbergare och Märstabor kunna ta pendeltåget till jobbet.
Antingen tror inte moderaterna i Stockholms läns landsting att det bor människor norr om Upplands Väsby eller så struntar de i om dessa människor åker klimatsmart till jobbet eller inte.
När SL beslutade sig för att dra in vartannat tåg till Rosersberg/Märsta deltog en moderat från Sigtuna i beslutet. Han fick lite kalla fötter när han insåg vilka försämringar detta är för pendlande kommuninvånare, så då presenterade han det på ytan lysande förslaget att man skulle få åka med Uppsalapendeln på SL-biljett. Det är ett förslag som bara kan ha lagts av en person som inte åker kollektivt. I alla fall aldrig i rusningstid. Har man gjort det vet man att Uppsalapendeln inte har plats för fler. När tåget lämnar Uppsala är det fullt. I Knivsta stiger ytterligare passagerare på. Väl framme i Märsta är perrongen för kort, så flera vagnar hamnar utanför och kan inte nås.
När jag strax efter att ha läst om utspelet kom till Märsta station för att ta tåget hem från jobbet möttes jag av en reklampelare på perrongen där "de nya moderaterna" meddelade att 2010 tänkte de bygga en handelsplats där. Efter att ha lagt ner all järnvägstrafik? Hmm, platsen blir ju förstås ledig, men har ingen talat om för dem att en handelsplats kräver goda kommunikationer?
Problemet med SL:s korkade utspel är ju dessutom att det faktiskt inte bara är pendlande kommuninvånare som drabbas. De företag som har pendlande medarbetare drabbas också hårt. Inte minst de många nya arbetsplatser som byggts i Rosersberg, med gångavstånd från pendeltåget.
För många kommuninvånare är inte resan slut när man kommer till Märsta station. Man fortsätter med buss till Valsta, Steninge, Sundveda eller Sigtuna. Om pendeltågstrafiken halveras så kan vi dessutom räkna med betydligt färre bussar. Bussarna är noggrant synkade med tågen (dvs minsta försening betyder att man missar anslutningsbussen) och turtätheten motiveras av tågens turtäthet. Blir det färre bussar så blir det förmodligen inte en halvtimmes väntan på nästa buss om tåget är sent, utan en timme. Och de resenärer som inte alls åker tåg, de drabbas förstås också av färre bussar. Sigtuna kommun är den kommun i länet där invånarna är minst benägna att använda kollektivtrafiken vid resor till Stockholms city. Inte lär det bli bättre när borgarna slaktar pendeltågstrafiken.
Borgarnas maktövertagande i landstinget har inte gjort det roligare att tillhöra Stockholms län. Minskad barnläkarmottagning. Nedlagd hemvård. Ingen BVC i Rosersberg. Ingen distriktssköterska i Rosersberg. Dyrare SL-kort. Enhetstaxan ersatt med zontaxa. Till listan kan nu alltså läggas färre pendeltåg och mer bilberoende.
När uppgörelsen som ledde till Upptåget från Upplands Väsby via Arlanda till Uppsala, Tierp och Gävle, slöts utlovades att nästa steg skulle vara att förlänga pendeltåget från Märsta till Knivsta och på sikt till Uppsala. Nu har vi ny majoritet i landstinget och ingen låtsas om den delen av överenskommelsen. Istället har man alltså bestämt att de som pendlar till och från Märsta/Rosersberg ska stå för fiolerna när pendeltåget ska dras till Arlanda.
Arlanda är i desperat behov av mer spårbunden trafik. Det finns inte en chans att komma ner under utsläppstaket om inte fler människor åker på spår till och från flygplatsen. Det gäller inte bara resenärer, utan framförallt de 15-16 000 människor som varje dag jobbar i området. Och av dem är det en mycket stor del som bor någonstans i Sigtuna kommun. Två bra sätt att se till att fler åker spårbundet till jobbet på Arlanda är att dels bygga "färdigt" Arlandabanan med ett spår som ansluter till Ostkustbanan ungefär vid Odensala, dels bygga en spårväg från Sigtuna, genom Steningehöjden, Valsta och Märsta station till Arlanda och vidare mot Vallentuna och ansluta till Roslagsbanan.
Om man bygger färdigt Arlandabanan med spår till Odensala så kan pendeltåget gå i en slinga Upplands Väsby - Rosersberg - Märsta - (Odensala) Arlanda - Upplands Väsby. Så går tåganslutningar vid flera stora flygplatser i Europa, så varför inte i Sverige? Då skulle också Rosersbergare och Märstabor kunna ta pendeltåget till jobbet.
Antingen tror inte moderaterna i Stockholms läns landsting att det bor människor norr om Upplands Väsby eller så struntar de i om dessa människor åker klimatsmart till jobbet eller inte.
När SL beslutade sig för att dra in vartannat tåg till Rosersberg/Märsta deltog en moderat från Sigtuna i beslutet. Han fick lite kalla fötter när han insåg vilka försämringar detta är för pendlande kommuninvånare, så då presenterade han det på ytan lysande förslaget att man skulle få åka med Uppsalapendeln på SL-biljett. Det är ett förslag som bara kan ha lagts av en person som inte åker kollektivt. I alla fall aldrig i rusningstid. Har man gjort det vet man att Uppsalapendeln inte har plats för fler. När tåget lämnar Uppsala är det fullt. I Knivsta stiger ytterligare passagerare på. Väl framme i Märsta är perrongen för kort, så flera vagnar hamnar utanför och kan inte nås.
När jag strax efter att ha läst om utspelet kom till Märsta station för att ta tåget hem från jobbet möttes jag av en reklampelare på perrongen där "de nya moderaterna" meddelade att 2010 tänkte de bygga en handelsplats där. Efter att ha lagt ner all järnvägstrafik? Hmm, platsen blir ju förstås ledig, men har ingen talat om för dem att en handelsplats kräver goda kommunikationer?
Problemet med SL:s korkade utspel är ju dessutom att det faktiskt inte bara är pendlande kommuninvånare som drabbas. De företag som har pendlande medarbetare drabbas också hårt. Inte minst de många nya arbetsplatser som byggts i Rosersberg, med gångavstånd från pendeltåget.
För många kommuninvånare är inte resan slut när man kommer till Märsta station. Man fortsätter med buss till Valsta, Steninge, Sundveda eller Sigtuna. Om pendeltågstrafiken halveras så kan vi dessutom räkna med betydligt färre bussar. Bussarna är noggrant synkade med tågen (dvs minsta försening betyder att man missar anslutningsbussen) och turtätheten motiveras av tågens turtäthet. Blir det färre bussar så blir det förmodligen inte en halvtimmes väntan på nästa buss om tåget är sent, utan en timme. Och de resenärer som inte alls åker tåg, de drabbas förstås också av färre bussar. Sigtuna kommun är den kommun i länet där invånarna är minst benägna att använda kollektivtrafiken vid resor till Stockholms city. Inte lär det bli bättre när borgarna slaktar pendeltågstrafiken.
Borgarnas maktövertagande i landstinget har inte gjort det roligare att tillhöra Stockholms län. Minskad barnläkarmottagning. Nedlagd hemvård. Ingen BVC i Rosersberg. Ingen distriktssköterska i Rosersberg. Dyrare SL-kort. Enhetstaxan ersatt med zontaxa. Till listan kan nu alltså läggas färre pendeltåg och mer bilberoende.