Barnen

Familjepolitiken i hamn, utropade DN glatt i morse. I hamn för vem då? För de kvinnor som har dålig förankring på arbetsmarknaden och som nu erbjuds vårdnadsbidrag i stället för jobb? För de barn som inte får språkstimulans av leken med andra barn?  För den som tycker att barnpassning hos grannen är jämförbart med förskola?

Faktum är att familjepolitiken är inte ens i hamn för alliansen! Ett dåligt hopkok enligt principen "minsta gemensamma nämnare", som inte ens är finansierat. De pengar alliansen anvisar har de redan använt till annat.

Den kloka
Maryam Yazdanfar har skrivit jättebra. Läs det!

Mycket viktigare var den satsning på de mest utsatta barnen som Marita Ulvskog och Berit Andnor presenterade i går. De fattigaste barnfamiljernas ekonomi ska förbättras, ingen kö till Barn- och ungdomspsykiatrin, satsning på den sociala barnavården, fler Barnahus och Familjecentraler. Johan Sjölander har ett inlägg som han tror ingen bryr sig om om denna viktiga satsning.

Läs också Enn Kokks välriktade varning för Fi.

Goda grannar eller?

I morse blev jag riktigt upprörd när jag läste tidningen. Och det värsta var inte att grafiken som skulle visa vilka som drabbas av flygbuller helt har evakuerat alla bosatta i Märsta, Valsta och Rosersberg. 

Att Väsbybor i allmänhet inte alltid tänker på vad Arlanda betyder för jobben och för utvecklingen i Upplands Väsby har jag inga synpunkter på. Och även om jag fortfarandet tycker att det inte bullrar särskilt mycket i Väsby jämfört med hur det är på min uteplats i Rosersberg kan jag ha respekt för att man ogillar att det relativt sett bullrar mer i Väsby nu än förut. Och jag tycker att flyget ska uppfylla alla villkor, också det som gäller flygningar över Väsby. Men att kommunalrådet i Väsby blir en del av cirkusen kring en grupptalan mot flyget – det är att passera den rimliga gränsen för populism.

Jag gillar Vanja för det mesta. Hon är en trevlig kvinna och ofta klok. Men varför ska hon låna sig till detta spel när hon vet hur viktig flygplatsen är? Hon kunde ha hört av sig för att diskutera om vi tillsammans kan finna andra lösningar. Men det är inte första gången hon angriper flyget och vi får läsa om det i tidningarna. Det är så onödigt. Det här är inte en fråga isolerad till Väsbybornas väl och ve, det här är en regional och nationell angelägenhet. Alternativet till Arlanda är inte Bromma och Skavsta, det är Kastrup. Och vem ska betala skadestånd till Väsbyborna när jobben och företagen flyttar till Öresundsregionen?

 

För en vecka sedan började Upptåget gå från Upplands Väsby till Arlanda och vidare till Uppsala. Det är förmodligen ett direkt hot mot de tågförbindelser som går till Märsta och Rosersberg från Stockholm och Uppsala. Antagligen dröjer det inte länge innan Uppsalapendeln börjar dra in turer och innan diskussionen om att pendeltågen kanske inte ska gå till Märsta utan till Arlanda i stället. Det är mycket svårare att ta sig från Valsta, Rosersberg eller Sigtuna stad till Arlanda än från Upplands Väsby. Ungefär 500 Väsbybor jobbar på Arlanda. Ungefär 5000 Sigtunabor jobbar där. Trots det har vi applåderat det nya Upptåget. Det är bra för regionen, flyget och miljön om fler får spårförbindelse för sina arbetsresor. Jag tycker inte det är mycket begärt att förvänta sig att också andra kommunalråd är beredda att se att de regionala intressena ibland är berättigade. Att driva utveckling och politik är inte alltid det samma som att följa de mest högljudda rösterna.


Inspiration

Ibland får man chansen att göra något riktigt roligt. Har studsat hem från Lärarhögskolan i Stockholm på små moln efter att ha mött ett gäng blivande fritidspedagoger. Det var deras första dag på terminen och ändå orkade de hålla engagemanget uppe. Jag var där för att föreläsa under rubriken ”att arbeta i en politiskt styrd organisation”. Det är så vansinnigt roligt att möta studenterna.

 

Jag blir glad och nöjd när jag ser att de är många fler nu än när jag föreläste de första gångerna. Dessutom rätt många killar. Och flera tycks ha använt sig av den nya utbildningens möjligheter. Talade med ett par tjejer som läst idrott och hälsa och som dessutom planerade att ytterligare bredda med hem- och konsumentkunskap. Vilken superkombination! Det finns hopp för framtiden!.


Folkpartiet sviker kvinnorna

Nu har Folkpartiet bestämt sig för att det är viktigare att få vara med i en borgerlig regering än att stå upp för den för barnen oslagbara kombinationen föräldraförsäkring och förskola. Men, det kommer inga statliga pengar till vårdnadsbidraget, nej folkpartiet ska "bara" ta bort förbudet mot kommunala vårdnadsbidrag. Och deras s k kvalitetssatsning på förskolan är inte värd någonting. För det första har de gått i fällan och ska från statligt håll tala om hur förskolorna ska organisera sig. Det ska vara avdelningar och småbarnsavdelnigar ska ha högst 14 barn och syskonavdelningar ska ha högst 18 barn. Jaha - och de förskolor som inte har avdelningar utan grupperar barnen på andra sätt - blir de tvungna att införa avdelningar? Och om man nu ska ha råd att ge vårdnadsbidrag åt de som väljer att inte låta barnen få tillgång till förskola så måste man ju göra något. Man kan ju t ex ha 18 barn på avdelningen, men minska personalstyrkan? Genom att pekpinneaktigt tala om för förskolans professionella hur de ska gruppera barnen, utan kunskap om barnen eller förskolans lokaler och andra förutsättningar är dumt. Lita på de professionella i stället och se till att de har tillräckligt hög personaltäthet och bra, flexibla lokaler. Då höjer vi dessutom statusen på förskollärare och barnskötare. Att Folkpartiet dessutom inte känner till den proposition om Kvalitet i förskolan som Riksdagen har tagit ställning till är pinsamt. Deras kvalitetssatsning innebär nämligen att de kräver att förskollärarna ska pekas ut som pedagogiskt ansvariga. Det är redan gjort. Nej, det enda nya är vårdnadsbidraget. Som de själva konstaterar så finns inte pengar för det i statsbudgeten, alltså ska kommunerna ges möjlighet att betala ut vårdnadsbidrag. Med de pengar kommunen annars skulle ha använt till äldreomsorg, skola, förskola, handikappomsorg, naturvård och andra angelägna saker. Kanske ska pengarna tas från skolan och så får ordning upprätthållas med batonger?

Fast värst är kanske att Folkpartiet nu har gett upp kampen för både kvinnors och mäns rätt till egen försörjning. Ett vårdnadsbidrag är inte någon egen försörjning. Det är nålpengar. Den som stannar hemma blir beroende av makens inkomst. Det blir omöjligt att skilja sig om relationen blir ohållbar. Och de som förlorar på det är barnen. Så vårdnadsbidraget är bara till för den som ändå skulle varit hemma. Och vad hände med integrationen? Folkpartiet kräver att alla ska läsa bestämde böcker för att bli riktigt svenska och att de ska genomgå språktest. Men den viktigaste integrationsfaktorn - rätten till ett arbete kan Folkpartiet tänka sig att kompromissa bort. Fast det kanske inte gör så mycket om kvinnor med invandrarbakgrund inte lär sig svenska och inte får någon egen plattform i det svenska samhället?

Antagligen måste vårdnadsbidraget till för att klara alliansens arbetsmarknadspolitik. De har lovat att det ska bli fler korta anställningar och det verkar väl inte vara så goda förutsättningar för varken kollektivavtal eller anställningstrygghet. Om människor åker ut och in på tillfälliga låglönejobb utan trygghet i ett samhälle där a-kassan blivit dyrare och ger mindre ersättning kanske vårdnadsbidraget behövs för att inte småbarnsfamiljerna ska svälta.

Är nästa kompromiss biståndet. I så fall har Folkpartiet svikit alla de ideal som jag tyckte de stod upp för på ett respektingivande sätt.

Vandaler

I Sigtuna kommun satsar vi på att höja valdeltagandet. Förra valet var vi nere i strax under 74%! En mängd insatser görs för ökat valdeltagande, bl a satsar vi på mobila vallokaler för förtidsröstning, de fasta vallokalerna är fler än när posten hade hand om förtidsröstningen och Kulturskolan kommer att bistå med pompa och ståt på själva valdagen. Det ska vara festligt och högtidligt att rösta!

 

En del i arbetet för ökat valdeltagande är de 14 banderoller som satts upp runt om i kommunen med uppmaning att rösta. Natten till fredagen hade någon åkt runt och skurit ur 10 av dem ur sina ramar. Snyggt och prydligt. Inte nog med det, de har dessutom sett till att ta med sig banderollerna därifrån. Samtidigt har partiernas valaffischer (nästan) fått vara ifred. I natt var det dags igen. Banderollen vid Rosersbergs station var nästan nerskuren. Antagligen blev de överraskade.

 

Att människor med dåliga argument ger sig på valaffischer med ett misshagligt budskap tycker jag genuint illa om. Det är människor med övertygelse som stått många timmar och spikat tavlor, klistrat affischer och satt upp dem för att andra ska se vad de står för. Demokratin förtjänar bättre. Men jag kunde inte ens föreställa mig att det skulle vara så provocerande att uppmana kommuninvånarna att rösta att man var tvungen att stjäla banderollerna. Och det här är inga ungdomar som har tråkigt. Det är inte resultatet av stundens ingivelse – det är systematiskt gjort av någon eller några som kan förflytta sig ganska långa sträckor, förmodligen med bil. Ha gärna en annan åsikt, men hindra inte någon från att uppmana kommuninvånarna att använda sin mänskliga rättighet – att rösta.


Att leva som man lär

är svårt. Kanske kan man bara förvänta sig att människor gör sitt bästa - inte alltid att de lyckas. Men det är skillnad mellan att slarva och misslyckas å ena sidan och att medvetet göra något annat. Kd har hamnat i blåsväder av naturliga skäl. De blåser gärna upp sig och vill framstå som hederligare och moraliskt mer högtstående än andra. Det är klart att deras försök att infiltrera SSU är avskyvärda just i den belysningen. Ett annat exempel från den lokala scenen är kommunfullmäktigeledamoten (kd) som körde för fort. Det är dumt, men kan förlåtas. Men något slog snett hos honom och istället för att erkänna, ta sina böter och lära sig något försökte han muta polisen med en flaska vin. Så nu är han fälld för bestickning. Det är betydligt allvarligare för en kommunfullmäktigeledamot än fortkörning - och för kd, som går till val på någon sorts hederlighetsdelegation...

Fast värst, lokalt, är moderaternas kommunalrådskandidat. Häromdagen stötte vi ihop på torget och han försökte göra sig lustig över att vi står för bidragspolitik, de ska minsann se till att folk får jobb i stället för bidrag. För det första är inte a-kassa och sjukförsäkring några bidrag, vi har själva betalat försäkringspremier och avstått löneutrymme. För det andra - hur kan han ha invändningar mot att människor tar emot a-kassa? Han som har en kommunal fallskärm sedan han blev av med kommundirektörsjobbet i Sigtuna kommun 1994? Kanske är det så att han utgår från sin egen situation och konstaterar att man behöver strama åt villkoren för att folk ska ta jobb. Men till skillnad från fallskärmen får man inte a-kassa mer än 300 dagar och bara om man är aktivt arbetssökande. Till skillnad från a-kassans dryga 14 000 kr/mån får han över 25 000. Till skillnad från a-kassan kan han samtidigt driva företag och använda fallskärmen. Om du har a-kassa får du inte ha ett aktivt företag. Starta-eget-bidrag finns ju, men det gäller normalt i 6 månader. Andra använder friåret för att pröva en företagsidé och lever på 85% av a-kassan under förutsättning att en arbetslös kan få vikariatet. Kanske är det de här erfarenheterna som gör att alliansen tycker att de tillfälliga jobben ska bli fler. Då är det dags att tala om för alliansen att det bara är före detta direktörer som får så fina villkor. Alla andra får snällt hålla sig till a-kassan.

När han konfronteras med detta, mycket beroende på att det moderatstyrda Sollentuna granskar sina fallskärmar, tycker han att det är helt i sin ordning. Han har ju ett avtal. Upsala Nya Tidning skrev en närmast servil artikel där man konstaterade att han skulle granskas av kommunen. Där kommenterade han det hela med att han minsann inte kände några "hard feellings" för att vi ifrågasatte hans villkor. Vi är inte ute efter att göra honom arg eller ledsen, vi ifrågasätter det moraliskt riktiga i att driva en politik för sämre villkor för arbetslösa när man inte själv är beredd att leva på det sättet.

Valupptakt

Halv sex igår kväll vräkte regnet ner i Rosersberg, inget stilla strilande sommarregn, utan en vägg av vatten hälldes över oss. Full av onda aningar åkte jag och ungarna till Vänortsringen i Märsta för att vara med på valupptakten. Men, makterna var med oss. Inget regn och rusk, men fullt av varma leenden.
Det var en härlig kväll.

Bredbandet spelade, där fanns en eldslukare, pakistansk gryta, grillad korv, piroger, kaffe, fågelholksverkstad, ansiktsmålning, facket, ABF, SSU - kort sagt "alla var där".
Wanja talar och Anders lyssnar

Kvällens höjdpunkt var förstås Wanja Lundby Wedin. En av mina favorittalare. Hon har ett väldigt direkt och vänligt tilltal, fast hon så tydligt visar sin ilska över de orättvisor som finns kvar. Och istället för ett långt tal turades hon och kommunalrådskanditaten Anders Johansson om att tala. Och kombinationen tal och allsång var en höjdare - även om jag tyckte att tonarten var svår. Fast det kanske inte berodde på musiken eller allsångsledaren.
31925-6

Pompa och ståt i Rosersberg

GC-väg till Räddningsverket
Idag har jag invigt 1400 meter gång- och cykelväg i Rosersberg. Vägen går från järnvägsstationen till Räddningsverket vid slottet. Vägen är verkligen efterlängtad. Av alla barnfamiljer som gärna cyklar till badet. Av alla skolklasser som besöker slottet. Av eleverna på Arlandagymnasiet – vi har Samhällsprogrammet med inriktning mot risk och räddning och omvårdnadsprogrammet där. Av alla som jobbar i industriområdet och på Räddningsskolan. Av alla som vill promenera i slottets omgivningar.

 fanfar

Folkligt, festligt och fullsatt. Ett hundratal gymnasieelever, daglediga Rosersbergare, vägbyggare och andra hade slutit upp. Jag sade några ord och tre elever från Råbergsskolan spelade den fanfar som deras trumpetlärare skrev till invigningen av den nya Råbergsskolan i vintras. Så klippte jag bandet, alla jublade och därefter cyklade jag tillsammans med gymnasieleverna till Räddningsskolan och åt lunch med dem. Jättekul.

 

Ikväll har vi valupptakt med Vanja Lundby Wedin. Hon ska tala och leda allsång. Eldslukare, matservering och rappare har också utlovats. Kanske återkommer jag framåt kvällen med en rapport.


Samma gamla höger II

Häromdagen presenterade de lokala moderaterna sitt valprogram. Det är inga ”nya moderater”, utan samma gamla höger som går till val i Sigtuna kommun. Kommuninvånarnas åsikt betyder inget och inga nya äldreboenden ska byggas i Märsta eller Rosersberg. Besparingar och privata lösningar ska sänka skatten. Skolor och förskolor får vänta på upprustning. Droppsta asfalteras, genom att väg 263 dras genom det unika kulturlandskapet och skär av norra Märsta från den gröna Järvakilen. Däremot innehåller programmet ingenting om hur förskolorna ska klara de många nya ettåringar som behöver plats när moderaterna på riksplanet tagit bort fyra månader av föräldraförsäkringen.

 

Det är inte troligt att det blir något nytt äldreboende i Märsta om moderaterna vinner valet. Det är fräckt att inte ärligt redovisa det för de nästan 12 000 Märstabor som nu i rådslag tar ställning till var ett nytt äldreboende ska placeras.

 

Vi vill bygga äldreboenden i alla kommunens tätorter, också i Rosersberg och Märsta. Det vill inte moderaterna. Istället vill de privatisera äldreomsorgen, trots erfarenheterna från förra mandatperiodens skandalomsusade entreprenad på dåvarande Märsta sjukhem. Idag är Ärlinghem ett kommunalt äldreboende som får kvalitetsutmärkelser.

 

Att moderaterna inte bryr sig om kommuninvånarnas åsikt har de sagt förut. Men hittills har de inte så öppet skyltat med sin nonchalans. Vad Sigtunaborna än vill tänker moderaterna bygga äldreboende i Ragvaldsbo. För oss socialdemokrater är det viktigt att fråga kommuninvånarna innan viktiga beslut om t ex placeringen av äldreboenden tas. Vi vill veta var sigtunaborna vill ha nästa äldreboende och kommer att följa resultatet.


Samma gamla höger

Av en händelse presenterar Socialdemokraterna i Stockholm och i Sigtuna kommun var sin hemsida samma dag. Båda har samma tema - samma gamla höger. Du hittar dem på http://www.moderaternamot.se/ eller www.hittanyamoderaterna.se.
Båda hemsidorna bygger på gedigen granskning av vad moderaterna säger och vad de gör. Min stilla fråga är förstås varför inte granskande journalister gör detta. I allianspravda (DN) var kallades det valmanifest som presenterades igår för "historiskt". Det är historiskt varje gång de borgerliga partiledarna inte slåss. Men, de hade ju tagit bort allt ur manifestet. Den som röstar borgerligt vet inte om de röstar för barnens rätt till förskola eller mannens rätt till hemmafru. Den som rösta borgerligt vet inte om man röstar för eller emot språktest för den som vill bli svensk medborgare. Om man röstar borgerligt vet man inte om det blir bara ungdomarna som ska få sämre anställningsvillkor och så där kan man fortsätta. Det är inte särskilt historiskt. Men om nu media bara granskar makten i form av majoriteten, men inte de som vill utmana. Då finns det flera bra hemsidor och bloggar att följa, t ex de ovannämnda eller http://www.motallians.se/

Bort med jullovet?

Har just läst moderaternas lokala valprogram. Ett av de mer häpnadsväckande förslagen är att de ska ta bort "specialregler om lov vid religiösa högtider". Är det jullovet som ska bort? Eller påsk och kristi-himmelsfärd? Nej, det tänker de sig nog inte. Det handlar om att fiska i de grumliga vatten som gör att både Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna tror att det lönar sig att ställa upp i kommunvalet i Sigtuna kommun.

För ett par år sedan fattade vi det föga kontroversiella beslutet att våra läsårsdata (ni vet uppropsdag, avslutning, jullov, påsklov, sportlov, höstlov, skurlov, studiedagar...) skulle anpassas till befolkningens traditioner och därför ta hänsyn till Eid-al- Fitr (avslutningen av Ramadan), Newroz (persiskt - kurdiskt nyår) och den syrisk-ortodoxa kyrkans långfredag. Inte särskilt märkvärdigt, eftersom många kommuninvånare firar de högtiderna (förmodligen fler än som firar Kristi himmelsfärdsdag som religiös högtid). Det är ju så att staten fastställer att skolan ska börja i augusti, sluta i juni ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Detaljerna ska kommunerna själva bestämma för att man ska kunna anpassa året efter de lokala förutsättningarna. Vi lade alltså ut de 178 skoldagarna så att maximalt antal elever ska kunna delta i undervisningen alla 178 dagarna. Enkelt. Trodde jag.

30 minuter efter att vi skickat ett pressmeddelande om den nya prinicpen började telefonen ringa. Och den ringde. Från Sveriges alla hörn. Och så småningom stod det klart att vi var först i landet med att synliggöra de egna kommuninvånarna som lämpliga att bygga den lokala anpassningen på . Inte bara tillgången till snö eller tidpunkten för potatisplockning.

Politiskt borde det ha varit enkelt. Reaktionerna utifrån landet var positiva. Några få obehagliga samtal från främlingsfientliga och rasistiska människor, men de flesta samtal och mail som kom var positiva. Men i kommunpolitiken. Jag fick 6 interpellationer till samma kommunfullmäktigesammanträde, varav fyra kom från folkpartiet. Inte särskilt liberala synpunkter där inte. Och religionsfriheten är inte så mycket värd när det är muslimer och syrisk-ortodoxa som ska utöva den. Kort och gott: Kd, fp och m tyckte att den som inte firar högtider på "svenskt" sätt fick väl antingen avstå från att fira med familjen eller ta ledigt från skolan. Lägg ihop det med önskan att göra gyn-kontroller, förbjuda sjalar och att ta bort offentlig finansiering av religiösa friskolor så krävs det ingen stor begåvning för att lista ut vem som tjänar på att muslimer och andra ställs utanför gemenskapen. Då kommer vi att behöva SÄPO på vissa skolor. Om vi kommer in när de finansieras av okända och okontrollerade religiösa fanatiker.

Den svenska skolan ska vara för alla svenskar. Oavsett om de är muslimer, ortodoxa, ateister eller har sina rötter i Kurdistan och firar Newroz. Om alla ska vara välkomna dit, då ska vi också se till att alla kan vara närvarande.

Borde

Borde skriva fler insändare. Borde kanske istället städa upp i köket. Borde läsa på inför mogonens debatt i TV4 Upplands morgonsoffa. Ska debattera dimensioneringen av högskolan med Erik Ullenhag. Idag kom en intressant TCO-rapport. Det är de högskoleutbildade som är mest kritiska till det socialdemokratiska målet att hälften av en årskull ska ha börjat på högskolan senast vid 25 års ålder. Hmm är de (vi, jag har ju också högskoleutbildning) rädda för konkurrens? Eller vill de inte att deras barn ska undervisas av behöriga lärare - det kanske bara är något de säger? Eller är det ok att de som är födda 1990 inte ska ha samma chans som de som är födda 1980? Fast det är kanske det mer kortsiktiga. Den borgerliga kritiken mot fler högskoleplatser springer naturligtvis ur samma tanke som den målmedvetna låglönepolitiken som man för. Det är ju förstås så att antingen tror man på att vi ska klara globaliseringen genom att konkurrera med goda kunskaper, ny tekning och utveckling. Eller så tror man att vi ska konkurrera med låga löner och djupa klyftor. Nu struntar jag i "borde" och går och tar bort en spindel från dotterns bokhylla. Det är viktigare än allt annat.

Går ditt barn på en mobbarskola? Hela listan...

... basunerade Aftonbladet ut på löpsedeln. Det hade lika gärna kunnat stå Går ditt barn på en skola med krävande föräldrar? eller något annat. En mobbarskola. Smaka på ordet. Det är rena skräckscenariot som förälder att föreställa sig att ens barn blir mobbat. Kanske skulle det vara lika eländigt att vara förälder till en mobbare, men så tänker man ju inte. Mitt barn kanske blir offer men aldrig förövare.

Men än värre än den stigmatisering av skolor som "hela listan" innebär är den grund som listan vilar på. Listan omfattar vilka skolor som blivit anmälda. Här i landet gäller principen att man ska betraktas som oskyldig tills man är fälld. Tack och lov är tidningarna mycket sparsamma med att publicera namn och bild på brottslingar innan de i rättegång har blivit fällda. Jag tycker det är en god princip. Men den gällde tydligen inte igår. Det betyder ju att listan bara talar om att på de här skolorna har föräldrarna varit benägna att anmäla sådant de inte är nöjda med. Antagligen finns det otäcka händelser också på skolor som inte är anmälda. Antagligen finns det bland anmälningarna sådant som faktiskt inte är skolans fel eller kanske inte ens skolans problem. Ganska ofta blir skolan indragen i vårdnadstvister, grannosämja och släktfejder, helt utan egen förskyllan. Långdragna tvister har en förmåga att flytta in i de inblandades vardag, på deras arbetsplatser och på barnens skolor. Hur många tvistande föräldrar hoppas inte på att en lärare ska deras parti? Jag säger inte att föräldrar gör okynnesanmälningar, de är nog extremt få, men att bygga en lista över "mobbarskolor" på anmälningar är en för tunn grund. Många av de skolor som anmäls lär sig dessutom något av att bli anmälda och blir istället duktiga på att hantera kränkningar och mobbning.

En del i att gå i skolan är att man ska träna på att umgås och arbeta tillsammans med andra människor. Lära sig lösa, skriva och räkna skulle man strängt taget kunna klara hemma. Men i alla sådana sammanhang förekommer konflikter och tyvärr ofta också mobbning och kränkningar. Skolans uppgift är att stå för allas lika rätt och lika värde och att förmedla de värderingarna på ett sådant sätt att kränkningar minimeras och att de som ändå händer hanteras på ett sådant sätt att eleverna inte får men för livet. Men den lärare som påstår att det inte finns mobbning på hennes skola - den ska man misstro. Det är förmodligen en av de lärare som inte ser, en av de lärare som därmed tillåter översittarna att missbruka sin makt.

För övrigt vet man av erfarenhet att förebyggande program har en förmåga att släppa fram och tydliggöra problem. En kampanj mot kvinnomisshandel ökar anmälningsbenägenheten, socialt förebyggande insatser innebär nästan alltid att fler barn anmäls till soc och ett aktivt mobbningsförebyggande arbete leder till att fler uppmärksammar och reagerar på mobbning. Det Aftonbladet hade var kanske listan över de skolor som hade det mest aktiva förebyggande arbetet?

Rubriker och löpsedlar

kan innehålla mycket. Igår hade t ex UNT rubriken "Han vill bygga ut äldreomsorgen" när de presenterade det program som moderaterna i Sigtuna kommun går till val på. Det är bara delvis sant. Jo, de vill bygga äldreboende i Valsta (beslut är redan fattat i Kommunstyrelsen) och vid Ragvaldsbo Gård i Sigtuna stad. Inte med ett ord nämner de att ett rådslag just nu pågår om var i Sigtuna stad äldreboendet ska ligga (Ragvaldsbo gård eller Sigtuna IP). Men moderaterna har ju redan tidigare sagt att de inte vill binda sig att följa resultaten. Nu tänker de tydligen visa det i handling.
Men vad värre är - i förhållande till rubriken - de tänker bara bygga dessa två äldreboenden. Vi vill bygga i Märsta och Rosersberg också. Det vill inte dom. Och just nu pågår rådslag om äldreboende också i Märsta... Den som har funderat på att rösta på Moderaterna bör tänka om - i Sigtuna Stad har de redan bestämt var det ska ligga, så de kan strunta i de 6 600 Sigtunabor som nu röstar och de 11 700 i Märsta med omnejd som nu röstar kan ingoreras totalt - de får inte ens ett äldreboende på "fel" plats!

Fast ännu mer upprörande var Aftonbladets löpsedel igår: Mer om den senare.

Valarbete

Johan Sjölander har på sin blogg en träffande beskrivning av moderaternas politik:
"Att rösta på moderaterna för att man är förbannad på arbetslösheten är alltså som att skjuta sig i huvudet för att man har ont i en tå. Det verkar effektivt, men om till äventyrs överlever kuren kvarstår tåontet likförbannat. Och dessutom har man dragit på sig en hel mängd andra problem." Kanske drastiskt, men träffande. Väl värt att fundera över. För hur kan det bli fler jobb av att a-kassan och sjukförsäkringen försämras? Eller ta snacket om att det ska bli lättare att anställa av försämringar i LAS - det blir inte alls lättare att anställa, bara att avskeda!

Andra människor har ett liv. De ägnar sina helger åt att sköta om familj, hem och trädgård. Själv kunde jag konstatera imorse att förfallet hotar. Helgen har fyllts av valarbete. Torgmöte i Valsta, ny butik i Rosersberg, skrivit ett faktablad om moderaternas slag mot barnfamiljerna och ytterligare ett nummer av det mycket lokala bladet "PåByn", fotograferat till sagda blad, samt blivit fotograferad till de lokala valaffischerna. Det sistnämnda tog tid. Stå si, stå så, håll där, fler ombyten, se lagom glad ut... svettigt. Det tog nästan en timme! Fotografen är duktig och trevlig, men visst är det så att det är svettigt ändå. Och även om hon tar bra bilder, så blir man aldrig riktigt nöjd - vad hjälper en bra fotograf mot ett motiv som inte är tillräckligt? Fast det är kul med valrörelse och snart är den över...

Valrörelsens hål-ihuvet-affischering!

Moderaternas "lokala" valaffisch kändes mer än lovligt korkad när jag läste budskapet: "Snyggt och tryggt i vår kommun. - Det måste vi ändra på." Jo, förvisso har vi satsat mycket på det offentliga rummet, på parker, planteringar, klottersanering och mycket annat. Ofta i strid med moderaterna, som tycker att vi inte ska slösa pengar på onödiga investeringar. Men inte anade jag att de tyckte så illa om det att de ville tala om för väljarna att de vill förfula stadsmiljön.

Om de menade något annat, nämligen att de vill att det ska bli ännu snyggare kan man ju fundera på vem som tänkte när de satte upp sin affisch, med Märsta åpark och den vackra jätteurnan i bakgrunden...
M har hål i huvet

Torgmöte

Valmanifestet kom igår. Nu är det riktig fart! Bland många bra saker är jag särskilt glad över satsningen på fritidshemmen. De har varit bortglömda så länge, och det är glasklart - om de ska kommas ihåg igen msåte vi vinna valet. Det är ingen annan som bryr sig! Jag, som har dirivit fritidshemsfrågorna länge i prtiet blev nästan gråtfärdig när jag lyssnade av telefonsvararen igår och Maryam nästan tjöt av glädje. Det betyder något att vara med i ett parti och att tala om vad man tycker! Nu gäller det bara att vinna valet.

Vilken glädje på torgmöte i Valsta idag. Moderaterna, alla farbröderna stöpta i samma form, försökte trängas med oss. Vart tog satsningen på individen vägen?

Vi hade argumenten, kandidaterna och vattenmelonen. Moderaterna hade... en otrevlig attityd. Iqbal och Nurhayat, skärpta unga kandidater till kommunfullmäktige och riksdag, blev båda ifrågasatta. Moderaternas kommunalrådskandidat ifrågasatte om de visste något om politik och om de förstod vad socialdemokraterna stod för. Tur att de kan svara för sig! Men, det är fräckt att utgå ifrån att kandidater som inte är blonda, blåögda och heter Svensson inte förstår vad de gör!

Länge leve Kulturskolan!

Ibland krånglar tekniken. I söndags skrev jag texten som följer, men den ville inte låta sig publiceras. MEn, idag kommer sonen hem från blåsarläger och den passar lika bra nu.

"Idag har jag och maken varit på Sjöviks folkhögskola och lyssnat på en härlig stråkkonsert. Ungar i alla åldrar har spelat så det stått härliga till. Här är gudagott att vara, valsen ur Gula Änkan, Schottis från Idre, Mousaka, Tänk om jag hade en liten, liten apa och massor av annat. Förutom att det var njutbart musikaliskt far det så härligt att se den glädje osm både barn och lärare utstrålade. De har nu spelat ihop sedan i onsdags och det har gett resultat. 1968 reste den dåvarande Musikskolan på sitt första läger. OCh det är förstås fantastiskt  att börja terminen med en såpdan rivstart. Det var nog många av eleverna som knappt tagit i sitt instrument över sommaren och som nu fick ömma fingrar innan de vant sig. Nu har de lärt sig massor av nya stycken och känner att musiken bär. Dottern kom hem och började genast planer att fortsätta öva på sin cello 90 minuter om dagen (och det har hon gjort ). Och man kan inte låta bli att fundera över det där med lust att lära. Det är förmodligen inte heltigenom störtkul att nöta och nöta, men för dottern är det meningsfullt. Hon vet vad det ger tillbaka och är beredd att jobba hårt. Jag tror att det meningsfulla är nyckeln till så gott som all inlärning och det är nog egentligen meningen vi är ute efter när vi säger att det ska vara roligt att lära.

De gör om konserten i Odensala kyrka den 3 september kl 18.00. Det brukar bli fullt i kyrkan och på parkeringen och det är inte bara barnens stolta släktingar som kommer och njuter av musiken i den vackra kyrkan.

På tisdag avslutar sonen sitt blåsarläger med en konsert. Tyvärr så tidigt på eftermiddagen att jag inte får chansen. Det grämer mig en hel del. Dessutom gör de nog inte om konserten. Förra årets konsert var fantastisk. Får väl leva på att några av trumpetarna i Rosersberg förmodligen förgyller invigningen av cykelvägen med en fanfar.

I Sigtuna kommun deltar närmare 1000 barn i ämnesundervisningen. Men alla barn får möta kulturskolan flera gånger under sin skoltid. Sedan flera år har alla tvåor och treor fått kompanjonlärare och förra året utrystade vi en "kulturpool" som arbetar med 4-6-skolorna, så att alla barn någon gång under "mellanstadiet" får samarbeta med professionella kulturpedagoger. Efter förra årets succé har några av de skolor som då fick del av kulturpoolen tyckt att det gett så goda resultat att de använder egna resurser för att utöka kulturpoolsarbetet! Kulturskolan är fantastisk!

Skolrapporten presenterad

Så var det gjort. Skolrapporten är presenterad och det kändes bra. Inga nya fantastiska vallöften, men varför ska man ändra en framgångsrik politik som ger resultat? Men vi behöver inte bara en socialdemokratisk regering - utan att samma politik förs i kommunen blir det lätt pannkaka av alltihop. Trots att vi fick riktade statsbidrag redan 2001 var det inte förrän efter valet 2002 som lärartätheten steg i Sigtuna kommun. 2000, 2001 och 2002 låg den fast på 7,4 lärare/100 elever, sedan har den stigit år från år och är nu uppe på rikssnittet 8,1 lärare/100 elever.

De tio viktigaste insatserna för en bättre utbildning

Nätverket krånglar. Allt tar tid och små glada error-meddelanden dyker upp. Sitter just nu och förbereder morgondagens pressträff kring "Tio viktiga insatser för bättre utbildning". Granskar uppgifter och kan inte låta bli att göra ett glädjeskutt när jag ser Valstaskolans matteresultat. Valstaskolan är vår miljonprogramsskola och de har under många år haft problem med resultaten. Men, flera års målmedvetet arbete ger nu resultat. Förra året hade 82% av Valstaniorna godkända mattebetyg - i år är det 94%! Grattis!
Det Valstaskolan gjort är att de inte har tappat bort att förutsättningen för bättre resultat ligger i att eleverna har reellt inflytande, att de är trygga och att man finns i ett sammanhang. Det är inte fler läxor, sönderhackade fakta och utantillplugg som leder till resultat.
Men, förberedelser var det. Från förskolan till vuxenutbildningen. Och så det svåraste. Att begränsa sig - det finns ju så mycket bra vi gjort lokalt, och så mycket mer vi vill göra...

Bo hemma tills du är 30

Kd har idag gjort ett bostadspolitiskt utspel som visar att de befinner sig på en alldeles egen planet. Staten ska hjälpa unga bosparare att spara till en bostadsrättslägenhet. Det låter i och för sig rätt tilltalande. Sedan kommer det: man ska spara 19 000,- om året. Tills man är 30. Då har man en bra grundplåt till att köpa en lägenhet. Men hallå! Vad tänker de med? Jag skulle tro att man dessutom har nervvrak till föräldrar och inget eget familjeliv. För det första är det förvisso bra att uppmuntra unga människor att bospara och bostadsrätten är en bra boendeform, men vilka ungdomar har 19 000 kr över varje år? Med studiemedel 9 månader om året? Fast om man, som kd-företrädaren sade på ekot, inte ska vara så fokuserad på hyresrätter då kanske man måste bo hemma tills man är 30.

Här i Sigtuna säger den lokala "alliansen" - centern har klokt nog ställt sig utanför - att de förvisso inte tänker sälja ut Sigtunahem som de gjorde förra gången de hade chansen, men att hyresgäster ska få friköpa sina lägenheter. Är inte det att sälja ut?
Nathalie har skrivit en bra blogg om utförsäljning och ombildning av hyresrätter. Om borgarna får som de vill kanske de som inte sparat 19 000 om året tills de fyller 30 får bo hemma tills de är 45. Och man kan fundera över hur framtiden kommer att se ut om man inte kan bilda familj förrän man kommit upp i medelåldern. Vad händer då med nativiteten? Och vilka ska då ta hand om oss när vi blir riktigt gamla?

Fantasilös välfärdspolitik

Vännen Maryam har en klok kommentar om bloggandet i valtider. Det är bara att hålla med. Visst är det nästan plågsamt enkelt att hitta ämnen, men tiden? De närmaste veckorna lär bloggandet bli lidande och rätt hoppigt fram och tillbaka.

Men helgen har ändå innehållit några saker som är svåra att låta bli att kommentera. Moderaternas fantasilösa välfärdspolitik till exempel. Ett fattigdomsbevis skrev DN:s ledarsida. Och jag tänker att om det nu är så att deras politik går ut på att hålla med om alla socialdemokratiska förslag, då borde det väl vara mer effektivt för väljarna att välja socialdemokraterna direkt?

Men, visst ja, det finns ju skillnader. Förutom att de ska satsa lika mycket som vi på skola, vård och omsorg så ska de ju sänka skatterna för de stackare som har ett jobb. Igår lyckades de väl haspla ur sig löften värda ungeför hundra miljoner. Men de glömmer att tala om hur de ska betalas. Genom sämre a-kassa och sjukförsäkring, genom att ta bort avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa, genom att ta bort fyra månader ur föräldraförsäkringen (vilket kommer att sänka kvaliteten inom förskolan som får ta emot fler barn utan att få mer personal) och genom chockhöjningar av trafikskadeförsäkringen. Den stackars direktören blir ju kompenserad genom fastighetsskatten och förmögenhetsskatten, men vem kompenserar vårdbiträdet?

Och så fortsätter de att påstå att vanliga löntagare ska få 1000 kr mer i månaden med deras jobbavdrag. Men avstår ifrån att tala om att samma löntagare ska betala kalaset. Och det är värre än så, den extra tusenlappen innebär i själva verket att man förlorar några hundra kronor i månaden, när allt är betalt.

De borgerliga ledarsidorna oroar sig för att det inte finns tillräckligt mod för att ifrågasätta systemet, men moderaterna är smartare än så. Nu handlar inte systemskiftet om att i första hand privatisera välfärden. Nu handlar systemskiftet om att slå sönder en solidarisk lönepolitik och en stark fackföreningsrörelse. Nu handlar systemskiftet om att tvinga ner lönerna för de som redan har låga löner och på så sätt öka klyftorna. Sedan ordnar det sig nog med privatiseringen av välfärden.

Och nu känner vi igen den "nya" moderaterna. Det är inte länge sedan de sade att de nog gärna skulle vilja sänka skatterna mer, men att de "nya" moderaterna var så ansvarskännande att de inte var beredda att skära så drastiskt i välfärden. Nu låter det annorlunda. Sänkta inkomster och samtidigt ja till nya utgifter. Det kan bara sluta på ett sätt.


En katt bland anteckningarna

Det går inte, bara att erkänna. Efter att ha skickat iväg båda barnen på kulturskolans läger tänkte jag att det skulle vara en bra idé att sitta hemma och skriva. Lugn och ro. Fridfullt. Ingen som pockar på uppmärksamhet. Tänkte inte på katten. Efter att ha klivit runt en stund på skrivbordet och först lagt sig på musen har han nu funnit sig tillrätta ovanpå mina anteckningar. Och vem kan flytta på en spinnande katt?

 

Får väl skriva något som inte kräver anteckningar så länge.

 

Funderar på när alliansen ska genomskådas. Det enda de egentligen är överens om är att de ogillar socialdemokrater och vart de ska åka. Det är ett ständigt resande tillsammans, men vad är budskapet? Att de vill regera, men vad vill de använda regerandet till? Lägre löner för vanligt folk och vad mer? De är inte överens om miljöpolitiken, inte om familjepolitiken, inte om skolpolitiken. Arbetsrätten? Jo kanske, jag tror inte på moderaterna när de påstår att de inte vill försämra arbetsrätten. Deras ”nya” linje är bara piruetter för att de sedan ska kunna säga att de var tvungna att ge med sig för centern och de andra och krascha tryggheten. Och tvinga ner lönerna.


Slut på semestern

Jag har visserligen jobbat i tre veckor redan, men det har varit ganska lugnt. Nu är vi igång. Igår en vanlig kommunalrådsberedning på morgonen, fast först hade jag träffat socialförvaltningen för att kolla upp några saker kring Libanonevakueringen. De allra flesta av de över 9 000 evakuerade har ju paserat vår kommun (Arlanda flygplats) och det börjar bli dags att summera.

Så träffade jag ABC-nytt för ett inslag om våra rådslag (sänds senare, kanske 14 augusti). Vid lunch skjutsade jag sonen till en kompis i Sigtuna och sedan träffades nämndordförandena efter sommaren. Trots att alla sade att det var lugnt, och inte så mycket har hänt, så tog det tid att uppdatera varandra.

Rådslagen intresserar många journalister. På onsdag, preliminärt, ska jag medverka i Studio ett om lokala folkomröstningar.  Läs mer om Sigtunas rådslag
här. Rådslagen är så vansinnigt inspirerande, det roligaste jag gjort under 20 år i kommunpolitiken! Det blir helt andra möten med kommuninvånarna. Trots det är de lokala borgarna svinsura och negativa. Och resonemanget om att det är för sent i processen som kommuninvånarna kommer in köper jag inte. Om vi ska utveckla demokratin är det inte så att vi först ska utesluta ett antal sätt, tvärtom  - det är nödvändigt att utveckla demokratiska former i alla delar av processen. Olika frågor behöver hanteras olika. Dessutom kvarstår faktum - demokrati är ett sätt att fatta bindande beslut, där alla berördas röster är lika mycket värda. Vi vågar säga att det är kommuninvånarna som i rådslagen avgör frågan, inte bara ger oss ett råd som vi kan följa eller strunta i. Vi vill ha svar på frågorna vi ställer och lovade därför att följa rådslagens utslag. Det fick också oppositionen att gå i taket. Folkpartiet sade bl a att de visserligen gillar folkomröstningar, men att de ska vara rådgivande... Moderaterna har hela tiden sagt att de inte gillar rådslagen, de tycker att rådslagen hotar den representativa demokratin. Och de har rätt så till vida att de hotar en tolkning av den representativa demokratin som går ut på att medborgarna ska rösta vart fjärde år och däremella hålla käften.

De som kritiserar rådslagen för att vara för sent i beslutsprocessen, de vill oftast att vi ska ha samtal och diskussioner med kommuninvånare innan det finns färdiga förslag. Det är bra på många sätt - ju fler som är engagerade, desto större chans att bra förslag kommer fram. Men, det finns en stor hake. De tidiga diskussionerna tenderar att bli som viskleken - ni vet när man viskar något i grannens öra, som viskar till nästa granne och när man kommit runt ringen är det helt obegripligt att det finns något samband med den första viskningen. Det betyder att kommuninvånare som engagerat sig tidigt i en process allt för ofta upplever att deras förslag bearbetats till oigenkännlighet vilket ofta leder till att man tycker att de där politikerna, de har ju inte alls lyssnat. Det krävs därför inte så hemskt mycket mod för att sätta igång en sådan process, man väljer ju själv hur man tolkar resultatet.

Man bör också ta sig en funderare på vem som deltar i öppna möten, lägger förslag och lämnar in synpunkter. Jag är säker på att de flesta redan har ganska mycket makt i sin vardag. Det är människor med tillräckligt med tid , språk och självförtroende för att gå på möten och höja sin röst. Men den ensamstående mamman i kassan på Ica jobbar tills de stänger kl 22. Vilka möte kan hon gå på. Vem lyssnar på henne? I rådslagen har man kunnat engagera sig på sina egna villkor. Allt ifrån att "bara" rösta till att gå på möten, skriva insändare, chatta eller göra annat. Jag tror att vi behöver både och i den kommunala demokratin.

Jag tog sällskap med kommunstyrelsens vice ordförande för att fånga upp en varm korv på vägen till arbetarekommunens styrelsemöte. Även detta möte tog tid. Fast man kan inte låta bli att känna hur det rycker i en. Nu är det valrörelse och det ska bli härligt när det drar igång på riktigt.

Åk till mormor för en guldpeng!

Ett av de bästa landstingsbesluten under denna mandatperiod var beslutet om enhetstaxa och slopandet av zonerna. Före enhetstaxan kostade en enkel resa med kontantkuponger från Märsta till Stockholm 75 kronor (om man inte tog det snabbare, bekvämare Uppsalatåget för 49). Idag kostar samma resa 20 kronor. Här finns det många som arbetar på hemmaplan, men som gärna slänger sig i bilen för att åka till Stockholms centrala delar. De tänker sig för en extra gång nu. De 20 kronorna räcker inte till bensin, och sedan ska man ju parkera och betala försäkring och värdeminskning - kort sagt det är smart att åka kollektivt till Stockholm. En bra reform för miljön, klimatet och framför allt för oss som bor längst ut i länet. Mina barn kan åka till mormor och morfar i Vallentuna för en guldpeng - en station med pendeltåget och så vidare med 524. Fantastiskt.

Men det tycker inte borgarna. Klart besked i tidningen imorse. Om borgarna vinner valet ska enhetstaxan bort. Då ska vi som bor längst från sta'n betala mest. Och dessutom vill de gärna ta bort det enhetliga månadskortet också. Så det blir billigare för den som reser i innerstaden och dyrare för den som pendlar långt. Det här kommer från samma partier som gråtit krokodiltårar över hur lensborna drabbats hårdast av trängselskatter. Charmigt.

Parkera barn?

Så har ett borgerligt parti slagit till igen. Kd vill ta bort maxtaxan i förskolan, höja avgifterna och införa tidsrelaterad taxa. En tidsrelaterad taxa låter inte så farligt, men det är samma system som när du parkerar bilen - en varje timme kostar extra. Kanske ska man införa felparkeringsavgift för föräldrar som kommer för sent? Vi hade ett sådant system i Sigtuna under förra, borgerligt styrda mandatperioden. Förutom att det var hiskeligt dyrt för alla, så blev såväl personal som barn och föräldrar jättestressade av systemet. Småbarnsföräldrar behöver inte någon som talar om att de är otillräckliga. De behöver stöd och uppmuntran i sitt föräldraskap - inte mera skuldkänslor.

Utgångspunkten för sådana tokiga förslag är att föräldrar inte vill vara med sina barn och att de för nöjes skull låter dem vara på förskolan. Utgångpunkten för mig är att förskolan har något att ge barnen. Den finns där för barnens skull i första hand. Sedan tillkommer chansen att täcka föräldrarnas behov av barnomsorg som en extra bonus och som en styrande faktor för vilka öppettider som behövs.

En av de viktigaste effekterna av maxtaxan, bortsett från att den gav barnfamiljerna råd att använda förskolan, är att den som vill öka sitt arbetsutbud, som det så fint heter på ekonomspråk - dvs gå från heltid till deltid, eller från studier till arbete - blir inte straffad i systemet. Före maxtaxan var det många kvinnor som ville arbeta heltid, men som inte klarade att argumentera för det. Löneökningen åts upp av den höjda dagisavgiften och dessutom bevisade man ju att man var en dålig mamma som ville jobba heltid.

Nej, kd:s förslag är som vanligt en kvinnofälla.

De tycker också att en särskild barnomsorgspeng ska gå ut. Alla ska få 80-90 tusen om året att använda för barnomsorg. Morsning. Ingen förskola i vår kommun, som idag får 111 tusen för 1-2-åringar kommer att vilja ta emot dessa barn. Alternativet är att gå från en personaltäthet om 4,34 barn/anställd till 7-8 barn. Glöm då de små grupperna.

Utgångspunkten för mig är barnen. För kd tycks varje timme ett barn tillbringar i kommunal förskola vara en förlorad timme, som med alla medel ska bekämpas. Särskilt bland arbetarna.

Toppmöte

Igår kväll var det toppmöte. Under forsythian. Katten Sotis och igelkotten. Sotis hade fångat en fågel och nedlagt sitt byte för att rusa in och äta torrfoder. Vi satt vid bordet på uteplatsen och åt middag. Då kom igelkotten och började gnafsa i sig fågeln. Sotis låg på nära håll och följde det hela. Mätt och belåten började sedan kotten tassa runt på uteplatsen med nosen i vädret. Nosar på Sotis, som drar sig undan. Men inte helt - när kotten ger sig iväg till det näraliggande buskaget följer Sotis efter. Han vill ha koll, men helst inte närkontakt.

"han som bestämmer över Internet"

I går kväll ringde telefonen och jag svarade. En typisk försäljarröst presenterar att han ringer från Tele2och frågar efter min man - för han ville tala med den som bestämmer över fast telefoni hos oss. Lätt frostigt meddelade jag att vi fattar gemensamma beslut och att ett av dem är att inte handla av telefonförsäljare.

Jo, vi har anmält oss till "slippa telefonförsäljarregistret" men det är inte hundraprocentingt. Det intressanta är att det är inte första gången jag fått samtal av nån försäljare som vill tala med min man eftersom han bestämmer. Bäst var kanske den försäljare från Bredbandsbolaget som ville tala med min man, och som när jag förklarar att han inte är tillgänglig förklarar sig med att det väl är han som bestämmer över Internet. Jo, du läste rätt. Han som bestämmer över Internet. Rena Nordkorea. Vem bestämmer över Internet? Det är närmast en filosofisk fråga.

Vad som däremot inte är en filosofisk betraktelse, utan rent kränkande är däremot föreställningen att det är mannen i huset som fattar beslut om IT - eller är det till och med så att utgångspunkten är att mannen i huset fattar beslut. Punkt.

En sak är i alla fall klar. Mig får de inte som kund.