Anna-Karins ofullbordade

Det var länge sedan jag skrev något om mina fria skoltankar. Jag har tidigare skrivit här, här, här, här och här. Hade tänkt att skriva igår, men dagen var snurrig. För alla som känner skolans vardag är måndagar speciella. Den här måndagen var mer speciell än de flesta. Flickor i nian som råkat i storkonflikt. Sexor som har en jättetrist attityd mot varandra och så alla de vanliga konflikterna. Så helt plötsligt, sent på eftermiddagen kommer en av lärarna rusande. Två män har slagits utanför skolan. En blöder. Ambulans på väg - finns skolsyster kvar? Jag letar efter syster medan min kollega och vår vaktmästare rusar ut med förbandslådan i högsta hugg. En otäck händelse, men otäckast var media. Jag hade knappt hunnit in på mitt rum när Expressen ringde och undrade om det kanske var elever? Nej och jag hade god lust att säga att skolan faktiskt inte kan rå för om vuxna människor väljer att förlägga sina strider på allmän plats en bit utanför skolan. Kollegan berättade i morse att hon hade blivit uppringd strax före midnatt på sin hemtelefon av någon journalist som ville ha kommentarer. Bedrövligt. Det hade ingenting med skolans verksamhet att göra.

Medias rubriker har ju inte precis varit till någon nytta. På text-tv läste jag igår kväll "Knivskars inför ögonen på barnen". Hur många av våra elever hade blivit rädda om det inte beskrivits så? Som tur var hände detta ganska sent på eftermiddagen. Skoldagen var slut och så här års är det lite för mörkt för att vara ute särskilt länge på eftermiddagen. Vi har förstås haft kurator och psykolog beredda under dagen för de barn som blivit oroliga av alla rykten som surrar i området och stöd till de anställda som faktiskt sett händelsen.
Nog om det nu. Man får hoppas att den skadade mannen repar sig och att polisen får den hjälp de behöver för att ställa rätt personer till svars.

Schemat

Har ni tänkt på hur ett skolschema ser ut och jämfört det med hur arbetsdagen läggs upp på alla andra arbetsplatser? På de flesta arbetsplatser har man bestämda tider för när arbetsdagen börjar, slutar och när det är fikapaus och lunch. Väldigt sällan får man veta i september vad som ska hända kl 9.10 en torsdag i maj. Men så gör man i skolan. Märkligt. Hur vet vi att det är just 45 minuter engelska som är det bästa att ägna sig åt om sex månader?

 

Måste schemaläggningen utgå ifrån ämnesstrukturen, eller skulle den kunna ha andra utgångspunkter? På rätt många arbetsplatser finns det vissa fasta mötestider, även om innehållet i mötena inte är bestämda långt i förväg. Det kan också finnas goda skäl att schemalägga lokalanvändningen på en arbetsplats. Skolans schemaläggning skulle kunna utgå ifrån vissa fasta punkter och i övrigt arbetstid. De fasta punkterna skulle då innehålla gemensamt arbete av olika slag. Om man då utgår ifrån beprövad erfarenhet och forskningsrön så kan man t ex tänka sig att lägga föreläsningspass och vissa lärarledda genomgångar i mindre grupper på förmiddagarna. Ett lärarlett morgonmöte i en mindre grupp varje morgon för att sätta igång arbetet och få fokus på rätt arbetsuppgifter är en god idé. Om man då har valt att ha flextid så måste det mötet ligga direkt efter flextidens upphörande. 

 

Tänk er ett schema där det inte står svenska, matte, kemi osv utan som ser ut ungefär så här:

 

8.00-9.00      Flex                                    

9.00-9.30      Morgonmöte 

9.30-9.45      Paus              

9.45-11.00    Föreläsning/genomgång

11.00-11.30  Språk

11.30-12.00  Läsning         

12.00 -12.30 Lunch            

12.30-13.00  Motion          

13.00-15.00  Arbetspass                          

15.00-16.00  Flex

 

Föreläsningar kan gärna hållas i riktigt stora grupper. Om det inte är meningen att skapa forum för diskussion så finns det ingen anledning att vara 20-30 personer som lyssnar på en föreläsning. Samla alla som kan ha nytta av den samtidigt! Föreläsningar är inte något dåligt – om det finns en tanke bakom varför man ska föreläsa om ett ämne. Vi behöver få ta till oss genom att lyssna och uppleva lika mycket som genom att läsa, undersöka och slå upp.

 

Genomgångar kan däremot med fördel samla högst 10-20 personer samtidigt. Det är en tillräckligt stor grupp för att skapa dynamik i samtalet och samtidigt en tillräckligt liten grupp för att alla ska kunna ställa frågor.

 

Det enda ämne jag ser en poäng i att schemalägga är språk. De måste få återkomma dagligen. Det kan man visserligen säga om en del av matematikundervisningen, men det räcker oftast med individuell träning. Språk förutsätter sällskap. Det är nästan hopplöst att lära sig språk utan att ha någon att tala med – det vet alla som försökt sig på en språkkurs på band.

I min vision om framtidens skola står läsning i centrum. Därför får det en egen schemaposition. Däremot säger schemat ingenting om vad läsningen ska innehålla. Det kan vara faktatexter och skönlitteratur på svenska eller andra språk, egna val eller lärarens. Alla varianter behövs, men oavsett vad som för tillfället bör läsas så måste det finnas tid för det. Om alla läser samtidigt kan man dessutom vinna den fördelen att det sprider sig ett läslugn över skolan – läsaren blir inte störd av några som försöker få ett gemensamt projekt att gå framåt och ingen behöver hyssja åt arbetande elever.

 

Flextiden kan användas för läxor eller för annat självständigt skolarbete. Lärare ska finnas tillgängliga, men passet bygger på att eleverna själva tar ansvar för sitt eget arbete.

 

Jag har redan skrivit om morgonmötets funktion för dagsplanering. I min vision om morgondagens skola betyder morgonmötet dessutom verkligt elevinflytande. Det är tid för lärare och elever att tillsammans planera arbetet och ta upp frågor som engagerar dem. Därför måste framtidens lärare ha grundläggande kunskaper i demokratiska arbetsformer och ett förhållningssätt som är förenligt med FN:s barnkonvention och med läroplanen.  

 

För yngre barn kanske flextiden ska kortas, liksom arbetspass och föreläsning. De behöver kortare stunder för att få överblick. Dessutom behöver de ha mycket mer av lek under dagen. Därför blir kanske dagen inte så mycket kortare.                      

 

8.00-8.30      Flex                                    

8.30-9.00      Morgonmöte 

9.00-9.30      Läsning

9.30-10.00    Lek               

10.00-11.00  Föreläsning/genomgång

11.00-11.30  Språk

11.30-12.00  Lunch            

12.00 -12.30 Lek               

12.30-13.30  Arbetspass    

13.30-14.00  Lek

14.30-15.00  Arbetspass    

15.00-15.30  Flex