Anna-Karins ofullbordade

Nej, ni kommer nog inte få läsa så hemskt mycket om äldrepolitik i den här bloggen. Jag inser att det är viktiga frågor, men kan liksom inte riktigt tända till. Det är ungefär som med sjukvården.Är oändligt tacksam över att många andra engagerar sig i dessa viktiga frågor om vård och omsorg. Men nu finns det något nytt, något som sticker ut och som gör mig glad! Göran Persson sade igår i Almedalen att (s) kommer att satsa på mentorer i äldreomsorgen. Ett sätt att ta tillvara erfarenhet och kunskap hos de kvinnor som arbetat länge, och som kanske inte orkar göra alla lyft och andra tunga arbetsmomenten längre. På så sätt kan de arbeta kvar i äldreomsorgen och de många nya som måste rekryteras får stöd och hjälp. Tack Ylva, för att du orkar lyfta blicken och tänka nytt också för äldreomsorgens räkning. För även om förslaget presenterades av GP, så luktar det Ylva Johansson lång väg. Det finns en tydlig linje i äldrepolitiken. En satsning på de många, ofta lågavlönade, kvinnor som arbetar med våra äldre. Den här mandatperioden kompetensstegen, nästa mandatperiod mentorer. Och kanske kommer någon på att grundutbildningen föräldreomsorgens personal kanske inte alls ska skötas av ungdomsgymnasiet, utan vara en eftergymnasial påbyggnadsutbildning, som sköts av vuxenutbildningen? För hur många 16-åringar drömmer om en framtid på ålderdomshemmet? Och hur många gamla hoppar högt av förtjusning om hemtjänsten skickar en 19-åring som inte är torr bakom öronen? Och vad gör den 25-åring som mognat och känner att han eller hon kan göra en god insats i äldreomsorgen? Går in som outbildad och hoppas på en ny kompetensstege?