Pratar de aldrig med varandra?
Sitter och ska ge djupläsa Skolverkets inspektionsrapport om Sigtuna kommuns skolor. Utan att gå in på innehållet, som jag utgår ifrån är genomtänkt och klokt kan jag inte låta bli att fundera över rapporten.
För det första undrar jag över rapportens tajming. Hur kan en myndighet - som är experter på skolans värld - komma på idén att presentera en inspektionsrapport den 20 juni? Vilka lärare är på plats för att kasta sig över innehållet och dra slutsatser? Skolverket ska dessutom ha kommunens svar senast 20 augusti. Bortsett från att perioden 15 augusti - 15 september är otroligt intensiv på förskolor och skolor med inskolningar och nya elever/rutiner/lärarare och man därför inte kan förvänta sig att de professionella dessutom ska engagera sig i inspektionsrapporten, det är ju att be om rapportens snara död om man ska ha kommunens svar tre dagar efter valet. Ett val som säkert kommer att bli en strid på kniven och där skolan och förskolan är viktiga politikområden. Nej, det som antagligen händer är att rapporten blir ett slagträ i valdebatten och sedan är den oanvändbar, för hur man än hanterar de olika synpunkterna blir det ett politiskt agerande. Uridiotiskt! Man får väl förklara den dåliga tajmingen med valet med att Skolverkets inspektörer är lika okunniga om politik som många lärare och därför inte förstår bättre. Men hur förklara att de ger skolorna sommarlovet och skolstarten för reaktioner? Vill de inte att kommunens arbete för att åtgärda kritik ska vara väl förankrat hos lärare och elever?
Så en stilla fundering över de båda skolmyndigheterna. De talar uppenbart inte med varandra. I ett par års tid har våra lärare arbetat med att enas om bedömningsgrunder i ett sådant professionellt samtal som det nya betygssystemet förutsätter. De har vänt och vridit på de nationella kursplanernas mål och betygskriterier. Brutit ner dem, tagit fram exempel på elevarbeten som motsvarar olika nivåer, samlat alltsammans i ett material som de kallar "krav och kriterier" som finns på Sigtuna kommuns hemsida. Arbetet gäller alla ämnen, hela skoltiden. Det här har uppskattats på olika håll och kommunen har bl a blivit en av Myndigheten för skolutvecklings goda exempel på hur man arbetar med likvärdig bedömning. Men nu har Skoverket tittat på dem. Sådant material får man inte ha. Helt plötsligt är det fel att bryta ner målen till begripliga exempel för barn och föräldrar. Helt plötsligt ska man inte tolka och bearbeta det material som finns i kursplaner och betygskriterier. Och den som har läst de nationella dokumenten förstår att det är omöjligt för en elvaåring att veta vad som krävs när ett av flera mål i geografi är att ha "releventa namngeografiska kunskaper". Det är självklart att det måste tolkas lokalt vad som är relevant. Och det är självklart att ett annat språk måste användas om eleverna ska förstå. Undrar om det är så att inspektörerna haft så lite tid för sin inspektion att de inte har hunnit granska och förstå att det inte är konkurrerande, egna bedömningsgrunder, utan något i rakt nedstigande led från de nationella kursplanerna. Nå, så länge känner vi oss schizofrena och medan de statliga skolmyndigheterna bestämmer sig för hur de ska göra kan vi göra som vi vill. Och vi ser ju att vårt material för bedömningsgrunder har lett till tydligare fokus på att alla barn ska få rätt att lyckas - i alla ämnen, inte bara svenska, matte och engelska. Och det är viktigt. Viktigare än om myndigheterna är glada.
För det första undrar jag över rapportens tajming. Hur kan en myndighet - som är experter på skolans värld - komma på idén att presentera en inspektionsrapport den 20 juni? Vilka lärare är på plats för att kasta sig över innehållet och dra slutsatser? Skolverket ska dessutom ha kommunens svar senast 20 augusti. Bortsett från att perioden 15 augusti - 15 september är otroligt intensiv på förskolor och skolor med inskolningar och nya elever/rutiner/lärarare och man därför inte kan förvänta sig att de professionella dessutom ska engagera sig i inspektionsrapporten, det är ju att be om rapportens snara död om man ska ha kommunens svar tre dagar efter valet. Ett val som säkert kommer att bli en strid på kniven och där skolan och förskolan är viktiga politikområden. Nej, det som antagligen händer är att rapporten blir ett slagträ i valdebatten och sedan är den oanvändbar, för hur man än hanterar de olika synpunkterna blir det ett politiskt agerande. Uridiotiskt! Man får väl förklara den dåliga tajmingen med valet med att Skolverkets inspektörer är lika okunniga om politik som många lärare och därför inte förstår bättre. Men hur förklara att de ger skolorna sommarlovet och skolstarten för reaktioner? Vill de inte att kommunens arbete för att åtgärda kritik ska vara väl förankrat hos lärare och elever?
Så en stilla fundering över de båda skolmyndigheterna. De talar uppenbart inte med varandra. I ett par års tid har våra lärare arbetat med att enas om bedömningsgrunder i ett sådant professionellt samtal som det nya betygssystemet förutsätter. De har vänt och vridit på de nationella kursplanernas mål och betygskriterier. Brutit ner dem, tagit fram exempel på elevarbeten som motsvarar olika nivåer, samlat alltsammans i ett material som de kallar "krav och kriterier" som finns på Sigtuna kommuns hemsida. Arbetet gäller alla ämnen, hela skoltiden. Det här har uppskattats på olika håll och kommunen har bl a blivit en av Myndigheten för skolutvecklings goda exempel på hur man arbetar med likvärdig bedömning. Men nu har Skoverket tittat på dem. Sådant material får man inte ha. Helt plötsligt är det fel att bryta ner målen till begripliga exempel för barn och föräldrar. Helt plötsligt ska man inte tolka och bearbeta det material som finns i kursplaner och betygskriterier. Och den som har läst de nationella dokumenten förstår att det är omöjligt för en elvaåring att veta vad som krävs när ett av flera mål i geografi är att ha "releventa namngeografiska kunskaper". Det är självklart att det måste tolkas lokalt vad som är relevant. Och det är självklart att ett annat språk måste användas om eleverna ska förstå. Undrar om det är så att inspektörerna haft så lite tid för sin inspektion att de inte har hunnit granska och förstå att det inte är konkurrerande, egna bedömningsgrunder, utan något i rakt nedstigande led från de nationella kursplanerna. Nå, så länge känner vi oss schizofrena och medan de statliga skolmyndigheterna bestämmer sig för hur de ska göra kan vi göra som vi vill. Och vi ser ju att vårt material för bedömningsgrunder har lett till tydligare fokus på att alla barn ska få rätt att lyckas - i alla ämnen, inte bara svenska, matte och engelska. Och det är viktigt. Viktigare än om myndigheterna är glada.
Kommentarer
Trackback