Anna-Karins ofullbordade

Nog är det konstiga turer kring SVT:s beslut att engagera Petter Nilsson. Visst är det lätt att hålla med om de som tycker det är provokativt. Varje övertygad demokrat måste ta avstånd från de odemokratiska medel som de som kallar sig för det osynliga partiet använder och från att Petter Nilsson har valt att ge dem stöd. Men att gå därifrån till att, som moderaten Henrik von Sydow gör (enl DN imorse), begära att instruktionerna för SVT ändras så att endast den som delar SVT:s åsikter får anställas är att gå långt över gränsen. Som tur är har vi inte en stalinistisk mediakultur, eller östtyskt arbetsförbud för obehagliga åsikter. Fortfarande måste det väl ändå vara så att ens åsikter är ens egna oavsett var man jobbar. Vi kan inte kräva att alla som jobbar på SVT, eller någon annan för demokratin omistlig institution, ska gilla demokratin – men vi kan kräva att de på arbetstid ska arbeta för demokratin. Och det ska vi hålla hårt på. Vad sedan folk tänker och vad de säger utanför arbetstid angår inte arbetsgivaren. För övrigt är jag säker på att vi som är övertygade demokrater utan stora svårigheter kan ta matchen med antidemokratiska krafter både till höger och till vänster.