Anna-Karins ofullbordade

Det blir sällan som man tänkt sig. Har snikat åt mig en egen förmiddag. Tänkte städa lite badrum och kök. Men, nej det blir inte av idag heller tydligen. Väcktes av maken som stod vid stationen utan SL-kortet - det låg i min ficka eftersom jag varit borta igår kväll. Kastar mig i väg med kortet. Åker tillbaka och fixar frukost. Tar en stund med tidningen och te-koppen. Då ringer mobilen. Hinner inte svara, men får höra en ömklig son i andra änden - han mår illa. Bara att slänga sig iväg på cykeln. Passar på att byta några ord med sonens fröken om läget i allmänhet. När vi kommer hem har sonen för säkerhets skull kallat in kavalleriet, dvs farmor och farfar. Pratar en stund med farmor och försäkrar henne om att det kommer att bli bra. Så ber jag sonen ta fram inbjudan till på lördag - han fyller elva år - och önskelistan som nu ska skickas ut. Sedan ringer mamma, så klart deppig efter valresultatet i Vallentuna. Och nu är det dags att duscha för att hinna till Sumpan på möte med partidistriktets kommunala grupp. Men först ska jag äta lunch med Solnas bästa oppositionsråd, som äntligen tagit sig samman och skaffat en egen blogg. Länk till Johanna Graf hittar du bredvid. Städa får jag nog göra i nästa liv.