15 juli, Bern
Vi landade i Berlin före 6 på morgonen. Kl 6 öppnade biljettkassorna och ingen sade knyst om internationella biljetter. Snabbt och enkelt fick vi våra platsbiljetter till Bern, om än fördelade på två vagnar. Efter 9 timmars tågresa anlände vi Bern. Hotellrum och dusch och därefter en promenad i en för oss mycket okänd stad.
Bern är med sina knappt 130 000 invånare en rätt liten huvudstad, faktiskt Schweiz fjärde stad. Det visade sig vara en trevlig liten stad, om än ganska död på söndagskvällen. Inte oss emot! Staden ligger i Alperna, vilket förstås innebär att det är gott om backar ? en del rätt branta. Korsordsfloden Aare var turkos och väldigt vacker där den flöt i sin dalgång, med hus ända ner till vattenbrynet.
En intressant sak med Bern är att gatorna inte kantas av vanliga trottoarer, utan av arkader. Förmodligen kan man gå ut och söndagspromenera utan paraply också en regnig dag. En känsla av exklusiv shopping och exklusivt prisläge infann sig snabbt.
Fast staden kändes väldigt stilla nu har den inte alltid varit det. Med anor från 1190-talet får man klart för sig att det inte alltid varit en sömning och fridfull stad. Dess invånare har, som på så många andra ställen, krigat sig till privilegier, land och allierade. Så också Bern, som på 1350-talet blev en del av den schweiziska konfederationen av stadsstater.
Efter att ha promenerat runt (och intensivt kikat in genom fönstret till cellomakaren vid floden) blev vi hungriga och bestämde oss för middag. Och vad äter man i Schweiz om inte ostfondue? Skulle vara rösti som är sonens favorit.