Äntligen!
Våra kursplaneböcker är klara. På vår skola har lärarna arbetat i flera år med att tydliggöra målen i de olika ämnena så att det är greppbart för elever och föräldrar. Sedan något år tillbaka har vi jobbat med begränsade kursplaneböcker - matte, svenska och engelska. Nu är vi klara med alla ämnen! Arbetet är uppdelat i fyra steg:
Steg 1 omfattar skolår 1-2
Steg 2 omfattar skolår 3-5
Steg 3 omfattar skolår 6-7 och till sist
Steg 4 omfattar skolår 8-9.
Varje elev får ett eget häfte. Längst fram finns underlag för den individuella utvecklingsplanen. Sedan följer ämne efter ämne. Först strävansmålen som en programförklaring. Sedan uppnåendemålen, både de nationella i femman elelr nian och de nedbrutna i varje steg. Bredvid uppnåendemålen presenteras hur vi arbetar och hur vi utvärderar. Allt för att göra det tydligt hur det hänger ihop.
Med jämna mellanrum sätter sig lärarna med kursplaneböckerna och en överstrykningspenna. Uppnåendemål som är uppnådda stryks över. I slutet av varje avsnitt (t ex kulturkunskap i b-språk eller historia i SO) finns plats för lärarens kommentarer och hemmets kommentarer.
Bakom kursplaneböckerna ligger ett stort arbete, och viktiga professionella samtal. Samtal som gör våra lärare säkrare och proffsigare och som utvecklar undervisningen. Samtidigt finns där också en oro för om det är tillräckligt bra. Borde man inte fila ett varv till på formuleringarna? Har vi missat något? Ska verkligen allt vara med? En god sak med kursplaneböckerna är att nästa höst får ungefär hälften av våra elever nya kursplaneböcker. Det gör inget om vi reviderar, drar ifrån och lägger till i nästa upplaga när vi lärt oss av erfarenheterna. Det är att ha levande dokument.
Under sommarlovet har jag sedan jagat in de sista ämnena, lagt till inledningen för varje ämne och ett förord och klippt ihop och redigerat alla dokumenten till fyra tryckbara original. Nu är det klart och kommer att hinna tryckas till skolstarten den 27 augusti. Äntligen!
Kombinationen av kursplanebok som visar vart eleven ska och hur långt hon har kommit och att vi lägger utvecklingssamtalen i början av terminen (de ska ju vara framåtsyftande) gör att eleverna redan tidigt vet vad de behöver göra och vad som förväntas av dem. Föräldrarna ges en chans att stödja sina barn och lärarens uppgift blir att arbeta med elevernas utveckling, inte att komma efter och kritisera. Ett mycket bättre system än tidiga betyg.
Steg 1 omfattar skolår 1-2
Steg 2 omfattar skolår 3-5
Steg 3 omfattar skolår 6-7 och till sist
Steg 4 omfattar skolår 8-9.
Varje elev får ett eget häfte. Längst fram finns underlag för den individuella utvecklingsplanen. Sedan följer ämne efter ämne. Först strävansmålen som en programförklaring. Sedan uppnåendemålen, både de nationella i femman elelr nian och de nedbrutna i varje steg. Bredvid uppnåendemålen presenteras hur vi arbetar och hur vi utvärderar. Allt för att göra det tydligt hur det hänger ihop.
Med jämna mellanrum sätter sig lärarna med kursplaneböckerna och en överstrykningspenna. Uppnåendemål som är uppnådda stryks över. I slutet av varje avsnitt (t ex kulturkunskap i b-språk eller historia i SO) finns plats för lärarens kommentarer och hemmets kommentarer.
Bakom kursplaneböckerna ligger ett stort arbete, och viktiga professionella samtal. Samtal som gör våra lärare säkrare och proffsigare och som utvecklar undervisningen. Samtidigt finns där också en oro för om det är tillräckligt bra. Borde man inte fila ett varv till på formuleringarna? Har vi missat något? Ska verkligen allt vara med? En god sak med kursplaneböckerna är att nästa höst får ungefär hälften av våra elever nya kursplaneböcker. Det gör inget om vi reviderar, drar ifrån och lägger till i nästa upplaga när vi lärt oss av erfarenheterna. Det är att ha levande dokument.
Under sommarlovet har jag sedan jagat in de sista ämnena, lagt till inledningen för varje ämne och ett förord och klippt ihop och redigerat alla dokumenten till fyra tryckbara original. Nu är det klart och kommer att hinna tryckas till skolstarten den 27 augusti. Äntligen!
Kombinationen av kursplanebok som visar vart eleven ska och hur långt hon har kommit och att vi lägger utvecklingssamtalen i början av terminen (de ska ju vara framåtsyftande) gör att eleverna redan tidigt vet vad de behöver göra och vad som förväntas av dem. Föräldrarna ges en chans att stödja sina barn och lärarens uppgift blir att arbeta med elevernas utveckling, inte att komma efter och kritisera. Ett mycket bättre system än tidiga betyg.
Kommentarer
Trackback