Prioriterade mandelmusslor
Det är så sant som Enn antyder i sin kommentar till mitt förra inlägg att det är längesedan jag bloggade. Faktum är att annat har fått gå före. Jobbet t ex. Idag har ledningsgruppen suttit med nästa års budget och det är bara att konstatera att den nya "friheten" som skolorna får innebär väldigt mycket mer administrativt arbete, men inte mer administrativa resurser. Klart att vi är lite oroliga över vad som ska hända. I de nya rektorsuppgifterna kommer nu inre fastighetsunderhåll, livsmedelskontroll enlig EU-direktiven och beställning av toapapper att ingå.
En bärande tanke i det nya resursfördelningssystemet till skolorna i Upplands Väsby kommun är att alla "fria nyttigheter" ska avskaffas. Alla tjänster som skolor nyttjar ska betalas av de som nyttjar tjänsterna. Samtidigt måste politiken förstå att de har avhänt sig möjligheten att prioritera. Ett tydligt exempel är "Drogkampen". En jättebra aktivitet som kommunens alla sjätteklassare utmanats i de senaste tio åren. Från och med 2008 ska de skolor som vill delta betala för aktiviteten. Troligtvis ungefär 550 kr/elev i skolår 6! Drogkampen är samhällsnyttig, men om vi fokuserar på skolans uppdrag så är undervisningen om droger bara en del. Inför höstterminen har vi fått "friheten" att ställa Drogkampen mot nya läroböcker, vikarietimmar, böcker i skolbiblioteket, klassrumskartor, datorer och andra hjälpmedel att nå målen.
Men jag har inte bara jobbat den senaste tiden. Mycket tid har gått åt till familjens angelägenheter. Mycket handlar om musik: Kulturskolans dag, Juljazzkonsert på Berwaldhallen, julavslutningkonsert med Sigtuna Symfonic Band, Luciatåg i Smedby skola, Kulturklassernas avslutning i går kväll på Ekillaskolan.
Julförberedelser mellan konserterna. Storstädning i huset, julklappar, julbrev och julblommor. Och julbak. I år kom pepparkaksdegen i en jullåda via Årstiderna. Lagom stor deg. Barnen skötte hela pepparkaksbaket. Vi kokade knäck och gjorde godis med choklad, nougat och mandelmassa. Och jag gjorde mandelmusslor. På riktigt. Med mandelkvarnen från min barndom och mormors mandelmussleformar.
Nu är det fullmäktige igen och medan interpellationer och frågor om gatubelysning som inte lyser, papperskorgar vid Färjestadsbron och klockan på Rådhuset debatteras hinner jag skriva lite. Fast publicera får man göra senare.
På decemberfullmäktige utdelas stipendier, priser och förtjänsttecken av olika slag. Några pristagare är särskilt intressanta. Naturskolan får miljöstipendium för att, tillsammans med skolklasser, inventera tillgången på Upplands landskapsfisk asp. De kommer att ta med eleverna ut i april, i samband med islossningen, till de strömmande vattnen där det är troligt att man kan finna asp. Eftersom aspen är mest aktiv i mörker får eleverna gå ut på natten och spana efter fisk. Det är också meningen att eleverna ska få underlätta för aspen på olika sätt, bl a genom att ta bort vandringshinder och att se till att det finns fina grusbottnar att lägga rommen i.
Socialtjänstutskottets stipendium delas i år ut till den enhet som tar emot de ensamkommande flyktingbarnen. De är sannerligen beundransvärda. I ständig respekt för barnen tas de emot på transitboendet och trots att det egentligen är meningen att barnen bara ska bo hos oss ett par dagar i väntan på kommunplacering har den hårda verkligheten inneburit att barnen stannat mycket längre, hela tiden i värdighet.
Det är också viktiga frågor på kvällens fullmäktige. Detaljplaner och markförsäljningar kommer att tillåta ännu fler arbetstillfällen i Arlandastad. Och ett efterlängtat markförvärv. Sigtuna kommun köper äntligen Askars Hagar av Sveaskog. Fina hagmarker vid Wenngarn som nu i kommunal ägo kommer att betas och skyddas av naturreservat. Det har varit en lång väg dit. Från början låg priset skyhögt över vad som var försvarbart. Men efter många turer har vi kommit överens och det är verkligen kul.
F ö är det tröttsamt att höra den klena oppositionen. Den enda politiskt viktiga debatten rörde äldres boende och där ägnade sig oppositionen åt att kraftfullt kräva sådant som för länge sedan är beslutat och genomfört i Sigtuna kommun, men som nu riksföreträdare för borgarna den senaste tiden talat om. Planera för boende, bygg trygghetsboende... Allt är redan beslutat, och de har oftast gått med på våra förslag. Alla borgare kan väl inte ha drabbats av minnesförlust?