Högskolepolitik i nytt ljus
Man borde förstås inte ge sig på Littorin för hans examen från Fairfax University. Han har nog lagt ner jobb och lärt sig en hel del. Men samtidigt kan man inte låta bli att fundera över om det är den här sortens lösningar som den borgerliga regeringen tänker sig när man skär ner möjligheterna för unga att gå vanliga universitet och högskolor.
Den borgerliga politiken på högskoleområdet utgår ifrån en rätt elitistisk syn: ju fler som får gå på högskolan, desto sämre blir kvaliteten. Som om kunskaper var en ändlig resurs. Tvärtom är det ju så att kunskaperna växer ju fler som delar dem. En tydlig skiljelinje mellan borgerlig och socialdemokratisk högskolepolitik är just det.
Och de borgerliga slår till bromsen just som de största ungdomskullarna på länge går i gymnasiet. I praktiken betyder det att det blir mycket svårare för någon född på nittiotalet att få plats på högskolan än det var för den som föddes på åttiotalet. Och den sociala snedrekryteringen minskar inte.
Måste verkligen alla läsa vidare, man kanske inte vill plugga ännu mer? Nej, förvisso, men det är ju inte bara blivande professorer som utbildas på högskolan. Framtidens sjuksköterskor, lärare och ingenjörer måste ju komma någonstans ifrån. Och deras examina vill i alla fall jag veta att de kommer från godkända högskolor och bottnar i goda kunskaper och inte är köpta från ett skatteparadis.