"Breddat kortsortiment"
När den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting införde zontaxa blev de enstaka resorna till Stockholm eller grannkommunen Upplands Väsby inte bara krångliga, osäkra och ofta försenade - det blev rejält dyrt. 5 minuters tågresa, knappt en mil, kostar nu 60 kr! Då var vi några som sade att det nog bara var första steget. Och igår fick vi rätt. Nu ska borgarna också klämma åt de lantisar som är dumma nog att bo långt ut i länet och kanske pendla till arbetet. Finanslandstingsrådet ville dock inte riktigt medge att det skulle bli olika pris för pendlarna i svt:s abc-sändning. "Breddat kortsortiment" kallade hon det. Fnys! Det hela går ut på att vi som reser långt och länge med pendeltåg som ofta är försenade, gärna vänder i Upplands Väsby när vi ska hem, vi ska betala lite mer. Den som bekvämt skulle kunna promenera från Vasastan till City behöver däremot inte betala. Det kallar högern rättvisa.
I början av 1980-talet gjordes den så kallade "Strängöverenskommelsen" om infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen. Då kom man överens om att bygga om Märsta station i ett sydligare läge för att dels få en fungerande bytespunkt (det är långt att gå från tågets sista vagn till den buss som står längst fram på bussterminalen och ännu längre till de nästan obefintliga infartsparkeringarna), dels slippa de korsande spår som är en säkerhetsrisk. Överenskommelsen är farligt nära sin 25-årsdag (om den inte redan är passerad) och flera pendeltågsstationer har byggts om flera gånger. Men inte Märsta. Och nu får vi veta att pengarna inte längre finns reserverade - de har använts till annat. Och med satsningarna på fler spår genom Stockholm behöver man bygga bort de korsande spåren i Märsta, annars kan inte den nya spårkapaciteten användas. Det enda man gjort med Märsta station är att bygga en sluten spärrlinje som tar så mycket plats i den lilla biljettkuren att ingen kan sitta inomhus och vänta på försenade tåg och när resenärer från Stockholmshållet kliver av och möter resenärerna som ska med nästa tåg mot Stockholm blir det paniktrångt.
Detta tycker nu finanslandstingsrådet och hennes moderatkompisar att vi sak betala lite extra för. Som tack får vi tio öres skattesänkning. Vi vill ha fungerande tåg.
I början av 1980-talet gjordes den så kallade "Strängöverenskommelsen" om infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen. Då kom man överens om att bygga om Märsta station i ett sydligare läge för att dels få en fungerande bytespunkt (det är långt att gå från tågets sista vagn till den buss som står längst fram på bussterminalen och ännu längre till de nästan obefintliga infartsparkeringarna), dels slippa de korsande spår som är en säkerhetsrisk. Överenskommelsen är farligt nära sin 25-årsdag (om den inte redan är passerad) och flera pendeltågsstationer har byggts om flera gånger. Men inte Märsta. Och nu får vi veta att pengarna inte längre finns reserverade - de har använts till annat. Och med satsningarna på fler spår genom Stockholm behöver man bygga bort de korsande spåren i Märsta, annars kan inte den nya spårkapaciteten användas. Det enda man gjort med Märsta station är att bygga en sluten spärrlinje som tar så mycket plats i den lilla biljettkuren att ingen kan sitta inomhus och vänta på försenade tåg och när resenärer från Stockholmshållet kliver av och möter resenärerna som ska med nästa tåg mot Stockholm blir det paniktrångt.
Detta tycker nu finanslandstingsrådet och hennes moderatkompisar att vi sak betala lite extra för. Som tack får vi tio öres skattesänkning. Vi vill ha fungerande tåg.
Kommentarer
Trackback