trampartankar
Det tar lika lång tid att cykla från dörr till dörr hemifrån och till jobbet som det tar att åka kollektivt. Fast oftast när jag tar cykeln till jobbet så tar jag den på tåget på morgonen och cyklar hela vägen hem. Det är inte så kul att börja arbetsdagen med att vara ordentligt svettig. Men eftersom jag tar cykeln över en zongräns kostar det numera 3 kuponger att ta med cykeln till Upplands Väsby. Om jag däremot vill lika långt norrut - till Märsta - kostar det bara två kuponger. Och nu finns dessutom världens finaste cykelväg mellan Rosersberg och Märsta.
Hälften av svettigheten när man cyklar till jobbet beror nämligen inte på jobbiga uppförsbackar. Väg 859 mellan Märsta och Upplands Väsby är rejält trafikerad. Och eftersom logistikverksamheten i Rosersberg växer med rekordfart fastän det inte finns någon motorvägsanslutning så ska man inte bara trängas med stressade personbilsförare, mopeder och annat, det blir allt fler stora lastbilar som pustar en i nacken. Och vägen är smal och saknar vägren. Sådant blir man riktigt svettig av.
En fördel med cyklandet är att man får en hel del tid för ostört tänkande. Till exempel på varför statsministern åker runt i världen och försöker låtsas att han är engagerad i klimatfrågorna, samtidigt som hans partikompisar i Stockholms län gör allt de kan för att det ska vara så attraktivt som möjligt att välja bilen före tåget och cykeln.
En annan sak man funderar över är varför regeringens utredare tycker det är en smart idé att lägga ner Räddningsskolan i Rosersberg och behålla dem i Revinge, Skövde och Kramfors. Räddningsskolan i Rosersberg är populär för blivande brandmän. Det är stort söktryck. Och ungefär 3 miljoner svenskar i Mälardalen är beroende av dem för sin räddningstjänst. Jag är inte så säker på att den som måste flytta till Skövde för att gå Räddningsskolan sedan flyttar till Mälardalen för att jobba. Vi vet att det idag är svårt att finna brandingenjörer norr om Hässleholm (de utbildas i Lund)... Dessutom finns det ingen Räddningsskola som ligger 1 mil från en internationell storflygplats. Och i Rosersberg har man just byggt upp det som behövs för att utbilda skorstensfejarmästare. Men utredaren tänker sig att det ska bli en "privat" lösning. Jag tror att det blir som med Citybanan. Om man talar om för kommunerna i Mälardalen att det inte blir något om de inte finansierar det själva så förväntas de snällt fram plånboken. Stockholmsfientligt kallas sådant!
Man hinner också fundera över en massa annat. T ex över den okunnighet som folkpartisten Mauricio Rojas visade härom morgonen i DN när han hade ett fullkomligt raseriutbrott över den kryptokommunistiska propagandan i skolans SO-böcker. Tråkigt nog har Rojas missat något viktigt i verkligheten. SO-böckerna uppfattas som så urbota tråkiga av eleverna att de sällan läser dem. Och böcker som skrivs för att inte reta någon och som dessutom håll så korta som möjligt blir tråkiga. Om eleverna läser dem så är det bara för att komma ihåg några viktiga detaljer till provet - för att raskt glömma allt sammans. Bra SO-lärare låter verkligheten spela huvudrollen i SO-undervisningen. De använder dagstidningar, UR-program, verkliga människor, museer, Internet, skönlitteratur, faktaböcker och allt annat som berättar om samhället och historien omkring oss. SO-böckerna finns där främst för att förbipasserande folkpartister inte ska anklaga dem för flumpedagogik.
Men framför allt. Solen sken och det blåste bara lite motvind. Och nu börjar "sittbenen" vänja sig vid cykelsäsongen.
Hälften av svettigheten när man cyklar till jobbet beror nämligen inte på jobbiga uppförsbackar. Väg 859 mellan Märsta och Upplands Väsby är rejält trafikerad. Och eftersom logistikverksamheten i Rosersberg växer med rekordfart fastän det inte finns någon motorvägsanslutning så ska man inte bara trängas med stressade personbilsförare, mopeder och annat, det blir allt fler stora lastbilar som pustar en i nacken. Och vägen är smal och saknar vägren. Sådant blir man riktigt svettig av.
En fördel med cyklandet är att man får en hel del tid för ostört tänkande. Till exempel på varför statsministern åker runt i världen och försöker låtsas att han är engagerad i klimatfrågorna, samtidigt som hans partikompisar i Stockholms län gör allt de kan för att det ska vara så attraktivt som möjligt att välja bilen före tåget och cykeln.
En annan sak man funderar över är varför regeringens utredare tycker det är en smart idé att lägga ner Räddningsskolan i Rosersberg och behålla dem i Revinge, Skövde och Kramfors. Räddningsskolan i Rosersberg är populär för blivande brandmän. Det är stort söktryck. Och ungefär 3 miljoner svenskar i Mälardalen är beroende av dem för sin räddningstjänst. Jag är inte så säker på att den som måste flytta till Skövde för att gå Räddningsskolan sedan flyttar till Mälardalen för att jobba. Vi vet att det idag är svårt att finna brandingenjörer norr om Hässleholm (de utbildas i Lund)... Dessutom finns det ingen Räddningsskola som ligger 1 mil från en internationell storflygplats. Och i Rosersberg har man just byggt upp det som behövs för att utbilda skorstensfejarmästare. Men utredaren tänker sig att det ska bli en "privat" lösning. Jag tror att det blir som med Citybanan. Om man talar om för kommunerna i Mälardalen att det inte blir något om de inte finansierar det själva så förväntas de snällt fram plånboken. Stockholmsfientligt kallas sådant!
Man hinner också fundera över en massa annat. T ex över den okunnighet som folkpartisten Mauricio Rojas visade härom morgonen i DN när han hade ett fullkomligt raseriutbrott över den kryptokommunistiska propagandan i skolans SO-böcker. Tråkigt nog har Rojas missat något viktigt i verkligheten. SO-böckerna uppfattas som så urbota tråkiga av eleverna att de sällan läser dem. Och böcker som skrivs för att inte reta någon och som dessutom håll så korta som möjligt blir tråkiga. Om eleverna läser dem så är det bara för att komma ihåg några viktiga detaljer till provet - för att raskt glömma allt sammans. Bra SO-lärare låter verkligheten spela huvudrollen i SO-undervisningen. De använder dagstidningar, UR-program, verkliga människor, museer, Internet, skönlitteratur, faktaböcker och allt annat som berättar om samhället och historien omkring oss. SO-böckerna finns där främst för att förbipasserande folkpartister inte ska anklaga dem för flumpedagogik.
Men framför allt. Solen sken och det blåste bara lite motvind. Och nu börjar "sittbenen" vänja sig vid cykelsäsongen.
Kommentarer
Trackback