Anna-Karins ofullbordade

Fick ju avbryta renoverandet och jobba i förra veckan. Så i helgen var det dags igen. 15 meter golvlister, dörrfoder och fönsterfoder skulle målas klarröda - istället för den murriga mahognybruna som är genomgående i huset. Ut med listerna på grusgången (vi har inget garage) och på med grundfärg. Sonen höll på att svimma när han såg de grundmålade listerna. Rosa. Bläää. Men han blev lugnad när han såg första strykningen några timmar senare. Och så var det dags för tapeterna. Mäter, skär och på med tapetklister.

Första våden har fördelen av att inte behöva mönsterpassas. Men måste bli lodrät. Ropar på P och ber honom titta om det är rakt. Han börjar i stället fråga om tapeten ska sitta lite in på väggen från hörnet eller om den inte ska sitta i vinkeln. Inser att det är lika bra att använda den gamla hederliga sax- och snöreprincipen. Det lär finnas par som håller ihop sina äktenskap genom att renovera gamla hus. Det gör inte vi. Vi håller ihop vårt genom att renovera var för sig. Med stor respekt för den andres sätt att göra saker, men en fast övertygelse om att inte lägga sig i så mycket. Jo, det var en fullt berättigad fråga, men...

Efter att ha fått upp de tre första våderna inser vi att det är dags att skjutsa sonen till basketträningen och att samtidigt hinna köpa födelsedagspresent till honom. Paus i renoverandet. Nya tag efter shoppandet; först en strykning med röd färg på alla listerna (och en hel del bortpillande av björkfrön, löv, självdöda insekter och annat kul som fastnat i den blöta färgen). Så upp med de sista fyra våderna. Coolt sade C som tittade in genom dörren. Och faktiskt, det är mycket bättre än jag trodde det skulle bli.

På söndagen var det dags att ge sig på listerna en andra gång. Då började min kropp tala om att jag nog inte skulle få någon stjärna i arbetsmiljöverkets noteringar. Inget tapetbord - det går ju bra att ha våderna på golvet när man för på lim. Och lister kan ju målas liggande på marken... Fast på söndagen viskade kroppen att det nog var lite dumt. På måndagen jämrar sig kroppen så fort man rör sig!