Långfredag med tysk film
Enn Kokk, vars blogg alltid är uppdaterad och välskriven, påminner mig ibland om att det är dags att uppdatera bloggen. Jo, Enn, jag kom fram till trädgårdsmässan. Och tillbaka. Trots att jag gjorde noggranna prioriteringar så handlade jag några oumbärliga "bra-att-ha"-frön, plantor och andra grejor. En fiffig sak ligger och väntar som påskägg till min mamma, och det vore synd att avslöja innehållet innan hon själv kollat det. Annars köpte jag tre mandelblomsplantor, några fröpåsar (bl a eldkrasse som jag hyser en ännu obesvarad kärlek till), flox-rötter och 6 fuchsiasticklingar av varierande sort. Hittills har inga plantor visat tecken på att vissna!
Långfredagen tillbringades rätt så stilla. Definitivt kontemplerande, men kanske inte över Gud. Först lunch med syskon, och syskobarn hos föräldrarna i Vallentuna. Mamma meddelade med viss förtjusning att hon för första gången någonsin inte skulle servera fisk på långfredagen. Istället fick vi en gudomligt god fläskfilégryta serverad med potatis- och palsternacksmos.
Därefter gav vi oss vidare till goda vännerna H och U för en filmkväll. "Ta gärna med en film" sade de. Och det gjorde vi. Det visade sig sedan att det skulle bli en kväll med tysk film med sjuttiotalsanknytning.
Först såg vi "The Baader-Meinhof Complex". Intressant, men tappar ganska mycket i trovärdighet när filmen som utger sig för att vara "sanningsenlig" avslutas med att Andreas Baader skjuts ner i vad som skulle göra sig utmärkt i en Westernfilm. Besviket. Efter att ha ätit kycklingben med sallad och nachos gav vi oss på nästa rulle.
Aguirre - Guds vrede av Werner Herzog med Klaus Kinsski i titelrollen var vårt bidrag till kvällen. Likaså tysk och inspelad under samma tidsperiod som RAF härjade som värst. Helt annorlunda film. Man känner hur svettigt och hopplöst det är i djungeln. Överallt lurar fientliga, men osynliga indianer. Eller är det bara de andra spanjorerna som är farliga? Vem kan man lita på? Mycket mer känslor än handling. Bland de otäckaste filmer jag har sett. En film som biter sig kvar, men jag är inte säker på att jag skulle kunna redogöra för så mycket handling. Men jag ser den gärna igen. Kinsski är lysande som Aguirre, hans blick är intensiv och galen och jag känner mig oändligt tacksam över att inte möta den i verkliga livet.
Långfredagen tillbringades rätt så stilla. Definitivt kontemplerande, men kanske inte över Gud. Först lunch med syskon, och syskobarn hos föräldrarna i Vallentuna. Mamma meddelade med viss förtjusning att hon för första gången någonsin inte skulle servera fisk på långfredagen. Istället fick vi en gudomligt god fläskfilégryta serverad med potatis- och palsternacksmos.
Därefter gav vi oss vidare till goda vännerna H och U för en filmkväll. "Ta gärna med en film" sade de. Och det gjorde vi. Det visade sig sedan att det skulle bli en kväll med tysk film med sjuttiotalsanknytning.
Först såg vi "The Baader-Meinhof Complex". Intressant, men tappar ganska mycket i trovärdighet när filmen som utger sig för att vara "sanningsenlig" avslutas med att Andreas Baader skjuts ner i vad som skulle göra sig utmärkt i en Westernfilm. Besviket. Efter att ha ätit kycklingben med sallad och nachos gav vi oss på nästa rulle.
Aguirre - Guds vrede av Werner Herzog med Klaus Kinsski i titelrollen var vårt bidrag till kvällen. Likaså tysk och inspelad under samma tidsperiod som RAF härjade som värst. Helt annorlunda film. Man känner hur svettigt och hopplöst det är i djungeln. Överallt lurar fientliga, men osynliga indianer. Eller är det bara de andra spanjorerna som är farliga? Vem kan man lita på? Mycket mer känslor än handling. Bland de otäckaste filmer jag har sett. En film som biter sig kvar, men jag är inte säker på att jag skulle kunna redogöra för så mycket handling. Men jag ser den gärna igen. Kinsski är lysande som Aguirre, hans blick är intensiv och galen och jag känner mig oändligt tacksam över att inte möta den i verkliga livet.
Kommentarer
Postat av: Enn Kokk
Är du säker på att mamma genast läser vad du skriver på bloggen?
I mig har du i alla fall en regelbunden läsare.
Postat av: Anna.Karin
Förmodligen inte, men det är ju dumt att chansa. Lovar att avslöja den fiffiga saken i påskägget. Senare. Om inte annat kan man ju hålla bloggläsarna i spänning.
Trackback