Anna-Karins ofullbordade

Ibland undrar man var de granskande medierna är. Under våren har mina barn fått brev från en nystartad skola. Ägarna vill att barnen ska välja privatskolan till hösten. Men hur seriösa är skolföretagarna? Och vem granskar deras seriositet?

De adresserar breven till mina minderåriga barn. I breven finns ansökningshandlingar, där vi inte bara ska fylla i namn, adress och liknande uppgifter. De vill också veta om barnet har behov av något stöd och vilka stödinsatser som finns nu. Ingenstans framgår det varifrån adressen kommer. Ingenstans framgår det hur de tänker hantera känsliga uppgifter, som personnummer och beskrivningar av ev svårigheter. Kommer de att behandlas med sekretess, eller riskerar den som informerar den nya privatskolan om barnens svårigheter att få den informationen spridd över världen? Och varför ska de alls veta vilka stödbehov de sökande eleverna har? Är inte alla elever lika välkomna?

I skolans reklamkampanjer berättar de om häftiga nya skollokaler som ska byggas. På informationsmöte för föräldrar presenteras en landskapsarkitekt som är engagerad för att rita skolan. De vill bygga i industriområdet, men har inget bygglov. Därför har de hyrt lokaler i Märsta Centrum, men har ännu inget bygglov att bedriva skolverksamhet där heller. Lokalerna i Märsta Centrum saknar alla sorters specialsalar. Rektorn har då glada idéer om att de nog kan vara i kommunens idrottshallar och ha slöjd och NO utomhus...

Obehagligt är också alla rykten som sprids. En förälder i sonens klass ringde bekymrad häromkvällen. Hon ville ha kvar sin äldste son i hans gamla skola, men ryktena gjorde gällande att "alla" kompisarna skulle gå över. Nu funderade hon över om sonen kanske skulle tappa lusten om kompisarna lämnade. När vi talades vid några dagar senare visade det sig att det nog inte låg så mycket i ryktena. Det var långt ifrån alla kompisarna som skulle gå över till den nya skolan. Men ryktena sprids envist i fler åldersgrupper. Och det vore riktigt obehagligt om de som söker skolan inte gör det för att de tror på skolan, utan för att de tror att "alla andra" gör det

Vi är lyckligt lottade i Sigtuna när det gäller tidningar. Vi har Upsala Nya Tidning, med lokalredaktion i Märsta. UNT äger också gratistidningen Sigtunabygden. Den är en oändligt mycket bättre journalistisk produkt än många av de lokala reklamblad som delas ut i våra grannkommuner. De granskar ofta makten - kritiskt. De granskar skolor, företag, politiker, myndigheter. Om den nya fristående skolan, väldigt lite. Jag väntar på den kritiska granskningen av skolföretagarnas bakgrund, bevekelsegrund och förutsättningar. Det är viktigt för medborgarna att veta vad de kan förvänta sig av denna nya skola. Det påverkar alla i kommunen när en skola etaberas. Det är medborgarnas skattepengar som finansierar skolan. Också de elever som inte väljer den nya skolan påverkas - klasskamrater försvinner, det blir färre elever och kanske smalare valmöjligheter för de eleverna.

Ett fritt skolval förutsätter fri tillgång till information om både starka och svaga sidor hos skolorna. Det förutsätter en kritisk granskning. Det är mediernas bästa gren.

Partidistriktet håller kongress under devisen "Stockholm tjänar på rättvisa". Just nu talar Marita Ulvskog och hälsar från partistyrelsen att nu är det dags att också partistyrelsen talar om de frågor som är viktiga för oss i stockholmsregionen. Äntligen.Men hon skulle vara skräp till socialdemokratisk partisekreterare om hon inte samtidigt mycket uppfordrande - värva medlemmar, se till att partiet växer. Med många medlemmar blir politiken bättre - fler styr innehllet.

Igår valde vi distriktstyrelse. Micke Damberg valdes om som ordförande och vår egen Anders Johansson blev ersättare. Kvällens fest bestod förstås av både god mat och umgänge. 

Viktigaste frågan idag har varit frågan om flyktingpolitiken. Vi måste självkritiskt pröva och ompröva politiken, så att vår flyktingpolitik är progggressiv, generös och solidarisk. Flyktingarna tjänar på rättvisa. Om inte alla flyktingar hamnar i några få kommuner ökar möjligheterna att få jobb, utbildning och anständigt boende. Om inte alla flyktingar hamnar i några få kommuner och stadsdelar får vi alla chans att mötas. I mötet växer vi som människor. Det var tydligt under kongressen att Anders Lago har ett starkt stöd i vårt partidistrikt när han ifrågasätter EBO-lagstiftningens inlåsningseffekter.

Alldeles innan Marita Ulvskog började tala valdes jag som ett av ombuden till partiets förtroenderåd. Det ska bli kul.

Ett riktigt bra tal är nu slut och det är 25 motioner kvar att behandla. Undrar hur vädret är?

Av någon anledning får jag bara "sidan kan inte visas" när jag försöker logga in för att blogga på söndagskvällen. Någon sorts plattformsbyte ska tydligen göras, så man får väl blogga lite för senare publicering.

Har suttit hela kvällen och njutit av vår veranda. Nu är bästa tiden - det är ljust, varmt och utomhuskänsla och den otäcka nordanvinden känns inte alls, den bara syns.

I veckan hade vi besök av Luftfartsverket. De mätte fönster och väggar, granskade isolering och annat och jo, vi ska få nya fönsterkassetter på övervåningen. Det bullrar en del i flygplatskommunen. Vi finns inom det område där vi får räkna med över 70 dBA vid fasaden och vi finns definitivt inom det område som har högsta klassificeringen av flygrörelser, bl a minst 3/natt (och de är 300 m rakt upp). Och jo, de kom fram till att trots att vi har treglasfönster och trots att huset har dubbla fasader (både den ursprungliga putsfasaden och den senare tillkomna tegel/träfasaden) så skulle de byta fönsterkassetterna på övervåningen för att minska inomhusbullret. Det är bra att de tar ansvar.

Igår kväll skrev jag veckomail till personalen (hann inte med allt jag borde ha gjort under veckan) och påminde bl a om sommartiden. Sedan ställde jag väckarklockan inför dagens lokala partiövningar och gick och lade mig. Utan att ställa fram klockan. Steg upp i morse, duschade, gjorde frukost och satte mig i godan ro med tidningen. Då ringer G, som skulle hämta upp mig på väg till heldagen med partikompisarna. - Du har väl inte glömt att ställa om klockan, skrockar han godmodigt där han sitter i bilen på min uppfart. - Nej då, ljuger jag, jag är på gång - kastar på mig kläderna borstar tänderna och talar om för den nyvakna dottern att det finns frukost åt henne. Som tur är serveras kaffe och macka vid tio-tiden.

Nu serverar sonen kvällsfika, så det är dags att slita sig. Får väl publicera när det går att logga in på bloggen.