Bäva månde barnfamiljerna
Debatten om barnsjukvården blossade upp igår genom Hugo Lagercrantz ilskna debattartikel i DN. Familjer med sjuka barn borde flytta från Stockholms län tyckte Lagercrantz, för här finns det för få platser på barnsjukhus. Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt viftar bort kritiken och oron i Ekot och förklarar att antalet vårdplatser visst inte är något mått på kvaliteten i vården.
Sjukvårdpolitik är inte min starkaste gren, men det låter faktiskt rätt oroande att höra sjukvårdslandstingsrådet. Men, visst ja, barnfamiljer med pengar behöver förstås inte flytta från Stockholm - det kommer ju ett privatfinansierat barnsjukhus för dem. Ett sjukhus där de med privata försäkringar får gå före. Där det inte är behovet utan betalningsförmågan som blir avgörande. Och då kommer debatten i en annan dager. Vem vinner på att barnsjukvården i Stockholms län försämras?
Ännu oroligare blir man av att veta att moderaterna, med ovan nämnda sjukvårdslandstingsråd i spetsen, vill införa Vårdval Stockholm i hela Sverige. Ett vårdval som här i Rosersberg betyder att BVC läggs ner, det är inte tillräckligt lönsamt för något av de fyra privata vårdföretag som bedriver primärvård i vår kommun.
Och om 20 minuter kommer äntligen stenmjöl och skiffer!
Sjukvårdpolitik är inte min starkaste gren, men det låter faktiskt rätt oroande att höra sjukvårdslandstingsrådet. Men, visst ja, barnfamiljer med pengar behöver förstås inte flytta från Stockholm - det kommer ju ett privatfinansierat barnsjukhus för dem. Ett sjukhus där de med privata försäkringar får gå före. Där det inte är behovet utan betalningsförmågan som blir avgörande. Och då kommer debatten i en annan dager. Vem vinner på att barnsjukvården i Stockholms län försämras?
Ännu oroligare blir man av att veta att moderaterna, med ovan nämnda sjukvårdslandstingsråd i spetsen, vill införa Vårdval Stockholm i hela Sverige. Ett vårdval som här i Rosersberg betyder att BVC läggs ner, det är inte tillräckligt lönsamt för något av de fyra privata vårdföretag som bedriver primärvård i vår kommun.
Och om 20 minuter kommer äntligen stenmjöl och skiffer!
Almedalen och debatten
Igår var det Maud Olofsson som talade i Almedalen. Samma dag fick hon in en egen debattartikel på DN-debatt. Ingen kunde missa hur på, med och bra Maud Olofsson är. Idag var det Mona Sahlins tur. Då upplät DN-debatt, som av en händelse, sitt utrymme till Nyamko Sabunis våldsamma påhopp. Det är inte bara så att socialdemokraterna är ett ondskefullt parti - Mona Sahlin är personligen ansvarig för det onda. Artikeln tycks ha två syften - att styra bort intresset från innehållet i Monas tal (det är t ex rätt pinsamt för folkpartiet liberalerna med FRA-lagen), dels att fungera som argument för att fortsätta folkpartiets trista invandrarpolitik. Man får väl trösta sig med att det är rätt få, utanför kretsen av politknördar, som läser DN-debatt. Och nu verkar det klarna upp.
Uppdatering 9/7. Och gissa vem som talar i Almedalen idag?
Uppdatering 9/7. Och gissa vem som talar i Almedalen idag?
Det finns mätningar och mätningar
Av någon obegriplig anledning har det varit svårt att hitta DN:s rapportering om de olika mätningarna som görs av väljarsympatierna. De återfinns ofta i en innerspalt på en vänstersida långt in i tidningen. Gärna strax under mitten. Men, mitt falköga har hittat dem ändå. Opinionsmätningar som visar att stödet för socialdemokraterna stadigt är starkare än stödet för alla fyra regeringspartierna tillsammans. Mätningar som visar 15-16 procentenheters skillnad mellan blocken. Och ibland är KD över riksdagsspärren, ibland under.
Imorse var det annorlunda. Då kunde mätningen bli huvudnyhet, utan att man behövde nämna socialdemokratins närmast pinsamma överlägsenhet. Nu kunde man skriva att sverigedemokraterna nästan var över riksdagsspärren. Och att det förmodligen berodde på att partiet ifråga fått så mycket publicitet i samband med sitt årsmöte. All publicitet var dessutom inte negativ. I och för sig hittade min falkblick rapportering om den undersökning som faktiskt hade sverigedemokraterna över spärren för några veckor sedan, men då var det ju inte DN som hade beställt mätningen.
Imorse var det annorlunda. Då kunde mätningen bli huvudnyhet, utan att man behövde nämna socialdemokratins närmast pinsamma överlägsenhet. Nu kunde man skriva att sverigedemokraterna nästan var över riksdagsspärren. Och att det förmodligen berodde på att partiet ifråga fått så mycket publicitet i samband med sitt årsmöte. All publicitet var dessutom inte negativ. I och för sig hittade min falkblick rapportering om den undersökning som faktiskt hade sverigedemokraterna över spärren för några veckor sedan, men då var det ju inte DN som hade beställt mätningen.
Så begåvat och välskrivet
Trist att jag inte skrev detta inlägg själv...
Näringspolitiken ingen vinnare
Nu skåpas högerpolitiken ut av de egna. Svenskt näringsliv kallar näringspolitiken för verkningslös, konstaterar att företagandet minskar och påstår att näringspolitiken inte är prioriterad i regeringen. Det kan inte vara kul att sitta i regeringen med den råsopen. Trots allt har man placerat en partiledare på posten, och inte vilken partiledare som helst - regeringens egen oförtröttliga, terrierettriga, Maud Olofsson har fått uppdraget.
Före valet åkte hon land och rike kring och förklarade hur usla socialdemokrater är och hur bra det skulle bli om bara hon fick sätta tänderna i näringspolitiken. Då skulle det minsann bli skillnad. Det skulle bli enklare att driva företag, onödigt krångel skulle bort.
Och hennes kollega, den blivande statsministern talade om att om han fick bestämma då skulle här minsann drivas jobbpolitik och arbetslinje. Människor skulle lyftas ur utanförskapet och jobba istället för att leva på bidrag.
Men vad hände? Näringspolitiken är inte prioriterad. Företagandet minskar. Konjunkturen viker. Vuxenutbildningen, som skulle kunna göra människor anställningsbara och kanske också förbereda för företagande, stryps. Färre högskoleplatser. Men, det är svårare att få ersättning från de försäkringar vi gemensamt betalat, så att det säkert ska svida om man inte får något av de nya jobb som inte längre kommer. Grattis till de nya moderaternas "arbetslinje".
Före valet åkte hon land och rike kring och förklarade hur usla socialdemokrater är och hur bra det skulle bli om bara hon fick sätta tänderna i näringspolitiken. Då skulle det minsann bli skillnad. Det skulle bli enklare att driva företag, onödigt krångel skulle bort.
Och hennes kollega, den blivande statsministern talade om att om han fick bestämma då skulle här minsann drivas jobbpolitik och arbetslinje. Människor skulle lyftas ur utanförskapet och jobba istället för att leva på bidrag.
Men vad hände? Näringspolitiken är inte prioriterad. Företagandet minskar. Konjunkturen viker. Vuxenutbildningen, som skulle kunna göra människor anställningsbara och kanske också förbereda för företagande, stryps. Färre högskoleplatser. Men, det är svårare att få ersättning från de försäkringar vi gemensamt betalat, så att det säkert ska svida om man inte får något av de nya jobb som inte längre kommer. Grattis till de nya moderaternas "arbetslinje".
Höjda matpriser begränsat problem för finansministern
Dagens frukostläsning: Finansministern kommenterar det ekonomiska läget i DN:s ekonomidel. Så här skriver DN: "Han uppfattar den stigande inflationen som ett begränsat problem, så länge prisuppgången enbart gäller energi och livsmedel" Häpp! Man undrar vilken planet finansministern bor på. -Katrineholm, kommer det lakoniskt från maken.
Även om finansministern förmodligen själv har en ekonomisk situation där mat, drivmedel och uppvärmning av bostaden inte tar så stor andel av hans lön kunde man väl tänka sig att han känner någon med lite mer begränsad ekonomi? Pratar han aldrig med människor som jobbar i vården, barnomsorgen eller med hushållsnära tjänster? För massor av människor i det här landet går nästan hela lönen åt till att köpa falukorv, betala elräkningar och köpa bensin för att ta sig till jobbet. Det är klart att prishöjningar spelar roll för dem! Om däremot priset går upp på champagne, guld och sportbilar är det kanske ett begränsat problem. Fast vi lever kanske i olika världar, finansministern och jag, och vi umgås nog i olika kretsar.
Även om finansministern förmodligen själv har en ekonomisk situation där mat, drivmedel och uppvärmning av bostaden inte tar så stor andel av hans lön kunde man väl tänka sig att han känner någon med lite mer begränsad ekonomi? Pratar han aldrig med människor som jobbar i vården, barnomsorgen eller med hushållsnära tjänster? För massor av människor i det här landet går nästan hela lönen åt till att köpa falukorv, betala elräkningar och köpa bensin för att ta sig till jobbet. Det är klart att prishöjningar spelar roll för dem! Om däremot priset går upp på champagne, guld och sportbilar är det kanske ett begränsat problem. Fast vi lever kanske i olika världar, finansministern och jag, och vi umgås nog i olika kretsar.
Kan man lita på Sten Nordin?
Den nye moderatledare i Stockholms stadshus ger intryck av att vara lite mer eftertänksam, lite mer samarbetsvillig, ja kanske t o m lite hederligare och framför allt tryggare än sin företrädare.
För lite sedan skrev Sten Nordin på DN-debatt och sträckte ut en hand för blocköverskridande trafiköverenskommelser. Kanske menade han verkligen allvar? Han antydde i alla fall att man nog kunde prata kollektivtrafik också. Det är något nytt - förut har det bara varit bilvägar som moderaterna intresserat sig för. Och kan samtal med Sten Nordin leda till bättre kollektivtrafik och hållbara överenskommelser - inte mig emot.
Men jag kan inte låta bli att haka upp mig. Det är förstås en detalj, men för mig är den viktig. I slutet av texten skriver han om flyget "För att kunna utveckla Arlanda behövs Bromma och bättre kollektivtrafik till Arlanda. Bägge dessa frågor har de borgerliga majoriteterna i landstinget och Stadshuset löst och flygfarten kan alltså utvecklas i vår region."
Att vi har olika uppfattning om Bromma är en sak. Men att kollektivtrafiken till Arlanda är ett problem som är löst gör mig stum av förundran. Vad hade jag missat? Jag bor 6 kilometer från banänden och borde ha märkt om kollektivtrafiken förändrats radikalt. Nehej, så enkelt var det inte. Den radikala förändringen är att Upptåget (en utmärkt idé för boende i Upplands Väsby, Uppsala och Tierp - icke att förakta) nu finns med i SL:s reseplanerare. Häpp! Och att priset för att kliva av på Arlanda sänks från 75:- till 60:-. Strålande.
Dessa hjältemodiga insatser från borgarna i landstinget (och utan att oppositionen protesterade) får hr Nordin att tro att kollektivtrafikproblemen till Arlanda är lösta och att flygplatsen därmed kommer att hålla sig under utsläppstaket - alltså kan flyget fortsätta att utvecklas.
Trist nog är det knappast sant. Förvisso har Arlanda sådär 17-18 miljoner resenärer om året. Förvisso är det viktigt att resenärerna åker kollektivt till och från flygplatsen. Men 18 000 människor arbetar på flygplatsen. Med arbetstider dygnet runt. Och faktum är att 1/3 bor i Sigtuna kommun. 6 000 personer, som för att kunna ta det fina Upptåget måste åka till Knivsta eller Upplands Väsby först. Tror ni folk gör det? När man börjar jobba 05.20 är kanske inte ens de starkaste klimatargumenten nog för att man ska ta Uppsalapendeln någon mil norrut för att sedan vända tillbaka?
Nej, innan man kan börja tala om att lösa kollektivtrafikproblemen till och från Arlanda måste man vara medveten om var Arlandas anställda bor och vilka arbetstider de har. Sedan är det lätt att räkna ut att det behövs fler spår. T ex via Odensala, så att pendeltågstrafiken kan ta en snygg ögla: Upplands Väsby, Rosersberg, Märsta, Odensala Arlanda, Upplands Väsby. Eller varför inte en automatbana från Märsta station? Från Orlyflygplatsen i Paris åker man med "Orlyval" 8-10 min till lokaltågets station. Och i väntan på de nya spåren en stombuss Sigtuna - Valsta - Märsta - Arlanda och vidare mot Vallentuna/Norrtälle. Då kan man börja tala om att lösa kollektivtrafkproblem.
Men frågan kvarstår - med en sådan tvärsäkerhet om något totalt fel - kan man lita på Sten Nordin?
För lite sedan skrev Sten Nordin på DN-debatt och sträckte ut en hand för blocköverskridande trafiköverenskommelser. Kanske menade han verkligen allvar? Han antydde i alla fall att man nog kunde prata kollektivtrafik också. Det är något nytt - förut har det bara varit bilvägar som moderaterna intresserat sig för. Och kan samtal med Sten Nordin leda till bättre kollektivtrafik och hållbara överenskommelser - inte mig emot.
Men jag kan inte låta bli att haka upp mig. Det är förstås en detalj, men för mig är den viktig. I slutet av texten skriver han om flyget "För att kunna utveckla Arlanda behövs Bromma och bättre kollektivtrafik till Arlanda. Bägge dessa frågor har de borgerliga majoriteterna i landstinget och Stadshuset löst och flygfarten kan alltså utvecklas i vår region."
Att vi har olika uppfattning om Bromma är en sak. Men att kollektivtrafiken till Arlanda är ett problem som är löst gör mig stum av förundran. Vad hade jag missat? Jag bor 6 kilometer från banänden och borde ha märkt om kollektivtrafiken förändrats radikalt. Nehej, så enkelt var det inte. Den radikala förändringen är att Upptåget (en utmärkt idé för boende i Upplands Väsby, Uppsala och Tierp - icke att förakta) nu finns med i SL:s reseplanerare. Häpp! Och att priset för att kliva av på Arlanda sänks från 75:- till 60:-. Strålande.
Dessa hjältemodiga insatser från borgarna i landstinget (och utan att oppositionen protesterade) får hr Nordin att tro att kollektivtrafikproblemen till Arlanda är lösta och att flygplatsen därmed kommer att hålla sig under utsläppstaket - alltså kan flyget fortsätta att utvecklas.
Trist nog är det knappast sant. Förvisso har Arlanda sådär 17-18 miljoner resenärer om året. Förvisso är det viktigt att resenärerna åker kollektivt till och från flygplatsen. Men 18 000 människor arbetar på flygplatsen. Med arbetstider dygnet runt. Och faktum är att 1/3 bor i Sigtuna kommun. 6 000 personer, som för att kunna ta det fina Upptåget måste åka till Knivsta eller Upplands Väsby först. Tror ni folk gör det? När man börjar jobba 05.20 är kanske inte ens de starkaste klimatargumenten nog för att man ska ta Uppsalapendeln någon mil norrut för att sedan vända tillbaka?
Nej, innan man kan börja tala om att lösa kollektivtrafikproblemen till och från Arlanda måste man vara medveten om var Arlandas anställda bor och vilka arbetstider de har. Sedan är det lätt att räkna ut att det behövs fler spår. T ex via Odensala, så att pendeltågstrafiken kan ta en snygg ögla: Upplands Väsby, Rosersberg, Märsta, Odensala Arlanda, Upplands Väsby. Eller varför inte en automatbana från Märsta station? Från Orlyflygplatsen i Paris åker man med "Orlyval" 8-10 min till lokaltågets station. Och i väntan på de nya spåren en stombuss Sigtuna - Valsta - Märsta - Arlanda och vidare mot Vallentuna/Norrtälle. Då kan man börja tala om att lösa kollektivtrafkproblem.
Men frågan kvarstår - med en sådan tvärsäkerhet om något totalt fel - kan man lita på Sten Nordin?
Första maj, första maj!
Äntligen är det första maj, efter att under valborgsmässoafton farit runt som ett svärande elände. I vanlig ordning hade jag skjutit upp bytet av däck, men den här gången hade jag i alla fall sett till att boka tid. Kommer i tid, kör in bilen och börjar leta efter det lilla specialverktyget som krävs för att man ska kunna skruva.... Faktum är att hela förpackningen med små specialverktyg är borta. Spårlöst.
Ni som känner mig vet att risken för att jag skulle ta fram verktyg för att beundra dem är mikroskopisk. Och jag har inte behövt använda dem sedan förra däckbytet i oktober. Det däckbytet gjorde jag på Hydromacken i Rosersberg. Tyvärr lade Hydromacken ner för en månad sedan. Antagligen ligger min lilla påse med specialverktyg tillsammans med andra pinaler, redo att säljas eller kastas. Goda vännen L, som var lika sent ute med sitt däckbyte ringde genast en Passat-ägare. Efter att I hade bidragit med en historia om vart man kunde vända sig (och som inbegrep användandet av kofot) for jag hem och letade. Fortsatte ringa vänner som kanske är Passat-ägare. Tredje samtalet gav napp. Utrustad med lånat specialverktyg for jag tillbaka till verkstaden. Nix, fel sorts Passat. Då gav jag upp!
Det var bara ett av flera små förtretligheter den dagen. Kvällen innan ringde resegruppen från Wismar och frågade desperat var tröjorna var - det visade sig att de bara fått hälften av de orkestertröjor som skulle med till Tyskland. På morgonen fick jag tag i L på Handelsfirman och han satte igång att trycka tröjor. Med ilfart. N ringde sin arbetsgivare från Tyskland och fantastiska JetPak hämtade tröjorna och såg till att de kom ner till orkestern. Fantastiskt. Men innan det hade ordnat sig... många samtal och mycken oro!
Valborgsmässoaftons kväll tillbringade jag sovande i fåtöljen. Dottern och maken var vid Råbergsplan och såg elden.
Första Maj firades däremot med sedvanlig pompa - först med att ställa upp bänkar och fanor och annat som måste fixas i Valsta Centrum, sedan med möte, kaffe, grillade majskolvar och annat kul. Som alltid blir det snävt att hinna till Humlegården före avmarschen kl 14, men vi fixade det i år igen.
Carin Jämtin och Thomas Östros talade på Norra Bantorget. Jag brukar tycka att Thomas har större kvaliteter som debattör än som talare, men årets tal var ruskigt bra. Starkt ideologiskt, framfört med patos. Gärna Thomas som finansminister!
Det enda som var trist var ungmoderaterna som stod vid sidan om och gjorde allt för att störa ordningen. De skrek slagord mot anställningstryggheten, och vi var flera som nog tyckte det var dags att klippa sig och skaffa ett jobb. Då kanske det går upp för dem varför godtycke inte är någon bra princip på arbetsmarknaden... F ö trodde jag att moderater försöker låtsas att de står för lag och ordning. Det vore då kanske smakfullt om de avstod från uppenbara lagbrott - som att demonstrera utan tillstånd eller att störa andras demonstrationer. Men, en handfull ungmoderater kan inte ta ifrån mig mitt goda humör och min kampanda på första maj. Det går helt enkelt inte!
Caesar, ordförande i SSU, talar i vårsolen
Märsta Drum Corps, från Kulturskolan, spelade varvat med den något äldre gruppen "Valfläsket"
Anders talade traditionsenligt innan årets huvudtalare intog talarstolen
Niklas talade om frihet och solidaritet. Ett ideologiskt och bitvis kritiskt förstamajtal. Uppfordande.
Kevin är den stora överraskningen. Direkt från Chicago och Barak Obamas kampanj. Viktiga hälsningar - Första Maj är en internationell dag, med rötter i amerikansk arbetarrörelse. Så rätt.
Ni som känner mig vet att risken för att jag skulle ta fram verktyg för att beundra dem är mikroskopisk. Och jag har inte behövt använda dem sedan förra däckbytet i oktober. Det däckbytet gjorde jag på Hydromacken i Rosersberg. Tyvärr lade Hydromacken ner för en månad sedan. Antagligen ligger min lilla påse med specialverktyg tillsammans med andra pinaler, redo att säljas eller kastas. Goda vännen L, som var lika sent ute med sitt däckbyte ringde genast en Passat-ägare. Efter att I hade bidragit med en historia om vart man kunde vända sig (och som inbegrep användandet av kofot) for jag hem och letade. Fortsatte ringa vänner som kanske är Passat-ägare. Tredje samtalet gav napp. Utrustad med lånat specialverktyg for jag tillbaka till verkstaden. Nix, fel sorts Passat. Då gav jag upp!
Det var bara ett av flera små förtretligheter den dagen. Kvällen innan ringde resegruppen från Wismar och frågade desperat var tröjorna var - det visade sig att de bara fått hälften av de orkestertröjor som skulle med till Tyskland. På morgonen fick jag tag i L på Handelsfirman och han satte igång att trycka tröjor. Med ilfart. N ringde sin arbetsgivare från Tyskland och fantastiska JetPak hämtade tröjorna och såg till att de kom ner till orkestern. Fantastiskt. Men innan det hade ordnat sig... många samtal och mycken oro!
Valborgsmässoaftons kväll tillbringade jag sovande i fåtöljen. Dottern och maken var vid Råbergsplan och såg elden.
Första Maj firades däremot med sedvanlig pompa - först med att ställa upp bänkar och fanor och annat som måste fixas i Valsta Centrum, sedan med möte, kaffe, grillade majskolvar och annat kul. Som alltid blir det snävt att hinna till Humlegården före avmarschen kl 14, men vi fixade det i år igen.
Carin Jämtin och Thomas Östros talade på Norra Bantorget. Jag brukar tycka att Thomas har större kvaliteter som debattör än som talare, men årets tal var ruskigt bra. Starkt ideologiskt, framfört med patos. Gärna Thomas som finansminister!
Det enda som var trist var ungmoderaterna som stod vid sidan om och gjorde allt för att störa ordningen. De skrek slagord mot anställningstryggheten, och vi var flera som nog tyckte det var dags att klippa sig och skaffa ett jobb. Då kanske det går upp för dem varför godtycke inte är någon bra princip på arbetsmarknaden... F ö trodde jag att moderater försöker låtsas att de står för lag och ordning. Det vore då kanske smakfullt om de avstod från uppenbara lagbrott - som att demonstrera utan tillstånd eller att störa andras demonstrationer. Men, en handfull ungmoderater kan inte ta ifrån mig mitt goda humör och min kampanda på första maj. Det går helt enkelt inte!
Caesar, ordförande i SSU, talar i vårsolen
Märsta Drum Corps, från Kulturskolan, spelade varvat med den något äldre gruppen "Valfläsket"
Anders talade traditionsenligt innan årets huvudtalare intog talarstolen
Niklas talade om frihet och solidaritet. Ett ideologiskt och bitvis kritiskt förstamajtal. Uppfordande.
Kevin är den stora överraskningen. Direkt från Chicago och Barak Obamas kampanj. Viktiga hälsningar - Första Maj är en internationell dag, med rötter i amerikansk arbetarrörelse. Så rätt.
Stockholm tjänar på rättvisa
Partidistriktet håller kongress under devisen "Stockholm tjänar på rättvisa". Just nu talar Marita Ulvskog och hälsar från partistyrelsen att nu är det dags att också partistyrelsen talar om de frågor som är viktiga för oss i stockholmsregionen. Äntligen.Men hon skulle vara skräp till socialdemokratisk partisekreterare om hon inte samtidigt mycket uppfordrande - värva medlemmar, se till att partiet växer. Med många medlemmar blir politiken bättre - fler styr innehllet.
Igår valde vi distriktstyrelse. Micke Damberg valdes om som ordförande och vår egen Anders Johansson blev ersättare. Kvällens fest bestod förstås av både god mat och umgänge.
Viktigaste frågan idag har varit frågan om flyktingpolitiken. Vi måste självkritiskt pröva och ompröva politiken, så att vår flyktingpolitik är progggressiv, generös och solidarisk. Flyktingarna tjänar på rättvisa. Om inte alla flyktingar hamnar i några få kommuner ökar möjligheterna att få jobb, utbildning och anständigt boende. Om inte alla flyktingar hamnar i några få kommuner och stadsdelar får vi alla chans att mötas. I mötet växer vi som människor. Det var tydligt under kongressen att Anders Lago har ett starkt stöd i vårt partidistrikt när han ifrågasätter EBO-lagstiftningens inlåsningseffekter.
Alldeles innan Marita Ulvskog började tala valdes jag som ett av ombuden till partiets förtroenderåd. Det ska bli kul.
Ett riktigt bra tal är nu slut och det är 25 motioner kvar att behandla. Undrar hur vädret är?