Laddar för

slutdebatt i ABC - reagera ikväll. Tre ämnen ska klaras av på en timme. Först trängselskatter, där Annika Billström debatterar för oss, sedan förskola där jag debatterar och sist får Ilija Batlian debattera bostäder. Sju partier varje gång och trängselskattedebatten inleds av en debatt mellan Magnus Nilsson och Jens Spendrup. Det är ju inte precis upplagt för intelligenta meningsutbyten och fördjupande argumentation. Men kul är det!

Musik och valarbete

Haken med att vara uppkopplad hemifrån med hjälp av ett gammalt ångmodem och luftledning (ja, Rosersberg är ganska lantligt) är att det är svårt att lyssna på musik via nätet. Särskilt trist förstås när jag har lyckats snappa upp min kusin Mattis musik. Himla bra dessutom!

Igår delade jag ut valmaterial i brevlådan. Härligt med grannar som ropar uppmuntrande: Det är klart att ni vinner - det är ju bara ni som gör något. Då svävar man fram över gatan och det är verkligen kul. Särskilt kul kan det däremot inte vara för moderaterna. Jag undrade ju häromdagen vad de gjorde. De är faktiskt lite aktiva. Visserligen har de inte någon politik att tala om och de gör inga politiska utspel, men de knackar dörr. I Valsta/Steninge och Märsta är det förstås lite jobbigt, för att få med en enda moderat från Märsta eller Valsta måste de få fler mandat i kommunfullmäktige. I samtal med boende får veta att det ju är så mycket positivt som har hänt i Valsta/Steninge - titta bara på Valstavägen som blivit så fin. Då fnyser den högst placerade Valstabon på moderaternas fullmäktigelista och utbrister att de väl är onödigt. 14 miljoner på ett j---a dike, när det hade räckt att sätta dit några lyktstolpar. Säger han det till fler Valstabor behöver han nog inte oroa sig över att få en fullmäktigeplats.

Men även om moderaterna knackar dörr, så har de ju ingen politik! Anders och jag fortsätter att skriva brev till dem, men vi får inga svar. I lördags handlade brevet om demokrati. Vi vill ha besked om rådslagen, men de är tysta. Tysta som möss.

Tomatrecept - någon?

När maken hämtade sonen hemma hos en kompis igår fick han med sig en kasse tomater. Tack Helena, du är en verklig vän. Nästan 2,5 kilo! Plommontomater och körsbärstomater. Lila, röda, orangea. Och så har vi en egen planta med gula körsbärstomater. Det är gott med tomater, men jag känner mig lätt desperat. De här goda, solmogna tomaterna som inte tappat smaken genom långa transporter måste ju ätas upp. Nu. Om någon har ett bra tomatrecept så tar jag tacksamt emot.

Ska strax ge mig iväg för utdelning i brevlådorna på min gata. Skönt att solen skiner, det är så trist att vara ute i regn och blåst. Sedan vidare till torgmöte vid Coop Extra i Märsta och i eftermiddag ska vi inviga Vattentornsparken - ännu ett rådslagsprojekt.


Lördagsarbete

Idag har jag kört sublift. För den oinvigde kan jag berätta att det är en väldig manick som man kör ner under vatten för att lyfta upp båtar på land med. Sigtuna Båtklubb har äntligen fått sin båtuppläggningsplats efter 15 års intensivt letande och jag fick, med hjälp av subliften, klippa bandet på deras invigning. Och världen är ju inte så stor. Så han som levererat subliften visade sig vara sambo med min styvfars kusin i Öregrund - senast jag träffade dem var på 95-årskalas i somras!

Så vidare till kommunens familjedag på Midgårdsvallen. Massor av idrott förstås, men också teater och musik på arenan. Och solen skiner!

Igår skickade Anders och jag ännu ett
brev till moderaterna. Den här gången om de gamlas trygghet. Några svar får vi nog inte på de frågorna heller. Jag undrar om den lokala taktiken är att visa sig så lite som möjligt och hoppas på Fredrik?

Gamla Bettan är säker!

Igår kväll missade jag ett samtal, men telefonsvararen fungerade. I andra änden hör jag en något osäker röst som undrar om det är "rätt" Anna-Karin Lundström. Min gamla tonårsbästis, som jag trodde hade försvunnit från jordens yta! Hon finns! I Aspeboda! Och det var bara att fortsätta där vi slutade. Då när hon blev mer och mer uppslukad av att vara mamma i en ruskigt ojämlik relation. Nu hade hon lämnat det bakom sig och fått ett nytt liv. För 15 år sedan for min man och jag runt i Falun och letade efter hennes bostad, men ingenstans. Och inget telefonnummer hade jag och inte hittade jag något heller. Men nu finns nätet. Och genom andra gamla kompisar lyckades hon spåra mig. En sådan glädje!

Demokratikonferens till Sigtuna!

Europarådets stora forum om demokrati och mänskliga rättigheter hålls i Sigtuna nästa år. Det är ett stort erkännande!  


mobbad eller motsagd?

På DN:s ekonomisidor driver några företagsledare tesen att Göran Persson mobbar dem. Det är förstås förfärligt tråkigt om de blir ledsna, men jag har svårt att tycka synd om dem utifrån vad som står i DN. Det de har reagerat på är att de fått mothugg och blivit ifrågasatta när de driver en politisk uppfattning. Men hallå, det är väl precis det demokrati handlar om. Fast det kan ju vara så att det som för oss vanliga politiker är vardagsmat - nämligen att bli ifrågasatt och få argumentera för sin sak  - är en totalt ovan situation för en företagsledare. Kan det vara så att de bara omger sig med ja-sägare? I så fall är det nyttigt att bli ifrågasatt.

Nu ska jag rusa iväg, ska på fredagsbön och uppmana människor att använda sin rösträtt!


Vad gör moderaterna?

Var inne på de lokala moderaternas hemsida - alltså den offentliga - eftersom vi inte sett till särskilt många moderater på ett tag. Enligt ett envist rykte är deras oppositionsrådskandidat på älgjakt (!) i valrörelsens slutskede. Verkar osannolikt, men han är inte alltid deras listigaste politiker. Man undrar ju vad som händer om olyckan är framme och han som kommunstyrelseordförande ska leda kommunen genom en kris? Men, vi har som sagt inte sett så mycket av dem och de verkar inte vara så aktiva på insändarsidan heller, och någon politik verkar de inte ha alls. Så jag kollade deras hemsida. Under rubriken "vår politik" beklagar de att där inte finns något just nu, men att de återkommer senare. Under rubriken "kalendarium" skriver det att det inte händer så mycket just nu, men att de återkommer när de har något att berätta. Nej, just det. Det är nog lika bra att de lägger ner.

Vi har satsat på massor av aktiviteter, gårdsfester, dörrknackning, skickat brev till väljarna, annonserat och på alla sätt försökt berätta om vår politik. Men vad gör moderaterna? Och vad vill de egentligen? Och eftersom de inte frivilligt vill berätta vad de går till val på måste vi börja fråga.

I går kväll smög jag runt i gränderna i Sigtuna stad för att finna den moderata oppositionsrådskandidatens brevlåda. Jag och Anders Johansson har skrivit
brev till honom för att han ska få förklara för oss varför han ska ha rätt till en generös fallskärm, medan andra arbetslösa och sjuka påstås "leva på bidrag" och behöver få sämre villkor för att genast sluta vara arbetslösa och sjuka. Jag hittade brevlådan, och kanske var han på älgjakt eller ute och valarbetade, för det var mörkt i huset.

Tidigare i kväll var jag vid moderaternas partikansli för att lämna ett brev till nuvarande oppositionsrådet Peter Kockum och hans kompis oppositionsrådskandidat Sörqvist. I det brevet undrar vi över vad sänkta skatter och vårdnadsbidrag kostar barnen i vår kommun. Det var mörkt och igenbommat på moderatkansliet också, men de var nog inte allihop på älgjakt. Kanske jagar de väljare någonstans.

Mindre katastrof avvärjd

Igår var jag med Ingela Nylund Watz, finanslandstingsrådet, på valmöte med tårta, kaffe och trubadur. Först på äldreboendet Arhem i Märsta och sedan på äldreboendet Klockargården i Sigtuna. Jourläkarbilar, välfärd, närakut, äldreboende i alla tätorter - ja, ni anar vilka frågor som var stora. Innan dess valledning, ett antal insändarsvar, div skrivarbete som allt sammans borde varit färdigt igår. Mitt i allt kom en engagerad medborgare in på mitt rum och undrade om jag inte åt lunch under valrörelsen. Sedan började ha förklara sina fiffiga idéer. De var bra, men jag började känna mig mer och mer stressad. Och nej, det blev ingen mat den gången heller.  Efter valmöte med Ingela var det långa benet före till Frejgården och valmöten och senare gårdsfest på Sleipnergatan med Barbro Holmberg. Jättebra möten. Men innan jag åkte dit smet jag in på Hårverkstan på Stora Gatan. Dit har jag och ungarna gått i rätt många år nu, så när jag stack in huvudet blev jag igenkänd och tjejerna talade genast om för mig att Maya var på semester. De måste ha förstått min lätt desperata min, för när jag förklarade att jag snart inte ser något för min långa lugg fick jag omedelbar hjälp. Och när jag skulle betala meddelar de att "luggservice" ingår i ordinarie klippris! Det tog tio minuter! Änglar finns...

Idag har vi tagit gruppbild till nästa veckas lokaltidningsannons. Och jag har träffat ABC:s valwebb om äldreomsorgen. Och sopplunch i Brännbo. Och gymnasielever på Handelsprogrammet. Och delat ut rosor vid Märsta station tillsammans med Ulrica Messing. Och därifrån till invigningen av Valstavägen. Kanske det största av våra olika rådslagsprojekt. Tänk, i juni förra året röstade Valstaborna om hur det skulle bli, och nu är den klar. Så som Valstaborna ville ha det. Valstavägstårta, Kulturskolans marimbaorkester, 300 åskådare och Ulrica och jag fick åka A-ford från 1928. Det var mäktigt!

Kvällens gårdsfest regnade inne och jag tänkte att det betyder en kväll med familjen. Men först skulle jag bara ... och nu är klockan elva igen. Men änglarna på Hårverkstan räddade min vecka!

Kampanj

Igår var det full rulle. Här en bild på när vi sätter fast budskap på 250 rosor.31925-8 Rosutdelning på Rosersbergskalaset och sedan vidare till Midgårdsvallen för fotboll. Derby: Valsta Syrianska mötte Syrianska FC från Södertälje. Socialdemokraterna i Sigtuna kommun var matchvärdar och vi hade besök av både skolminister Ibrahim Baylan och Södertäljes kommunalråd Anders Lago. Efter en ganska trist första halvlek, där i och för sig Valsta var det bättre laget, blev det mer tempo i andra halvlek och också jämnare spel. Men inga mål. Närmare 1000 åskådare. Gissa om rosorna gick åt!

 

Vaknade imorse och konstaterade att regnet öser ner. Har nu en paus efter att ha varit i Rävsta naturreservat och högtidligt lämnat över nyckeln till vandrartorpet Stora Embarsboda till Friluftsfrämjandet. Torpet Björnkälla brann ner till grunden förra året och vi har sökt en bra ersättning. Nu finns det!

 

Om en stund ska jag åka till Märsta och inviga Märsta vattenpark – en fantastisk entré till Märsta från Arlanda. Vattenparken är en del i det sammanhängande stråk av dammar och vattenspeglar som sträcker sig från Broby ända ut i Steningeviken. Längs med finns gångvägar som bjuder in till att promenera. Men dammarna är inte bara trevliga att se på. De renar dagvatten och är viktiga för småkryp, fåglar och växter.

 

I kväll kl 18 är det konsert i Odensala kyrka. Det brukar bli fullsatt i kyrkan och mer än fullt på parkeringen – det gäller att vara ute i tid.


Barnen

Familjepolitiken i hamn, utropade DN glatt i morse. I hamn för vem då? För de kvinnor som har dålig förankring på arbetsmarknaden och som nu erbjuds vårdnadsbidrag i stället för jobb? För de barn som inte får språkstimulans av leken med andra barn?  För den som tycker att barnpassning hos grannen är jämförbart med förskola?

Faktum är att familjepolitiken är inte ens i hamn för alliansen! Ett dåligt hopkok enligt principen "minsta gemensamma nämnare", som inte ens är finansierat. De pengar alliansen anvisar har de redan använt till annat.

Den kloka
Maryam Yazdanfar har skrivit jättebra. Läs det!

Mycket viktigare var den satsning på de mest utsatta barnen som Marita Ulvskog och Berit Andnor presenterade i går. De fattigaste barnfamiljernas ekonomi ska förbättras, ingen kö till Barn- och ungdomspsykiatrin, satsning på den sociala barnavården, fler Barnahus och Familjecentraler. Johan Sjölander har ett inlägg som han tror ingen bryr sig om om denna viktiga satsning.

Läs också Enn Kokks välriktade varning för Fi.

Goda grannar eller?

I morse blev jag riktigt upprörd när jag läste tidningen. Och det värsta var inte att grafiken som skulle visa vilka som drabbas av flygbuller helt har evakuerat alla bosatta i Märsta, Valsta och Rosersberg. 

Att Väsbybor i allmänhet inte alltid tänker på vad Arlanda betyder för jobben och för utvecklingen i Upplands Väsby har jag inga synpunkter på. Och även om jag fortfarandet tycker att det inte bullrar särskilt mycket i Väsby jämfört med hur det är på min uteplats i Rosersberg kan jag ha respekt för att man ogillar att det relativt sett bullrar mer i Väsby nu än förut. Och jag tycker att flyget ska uppfylla alla villkor, också det som gäller flygningar över Väsby. Men att kommunalrådet i Väsby blir en del av cirkusen kring en grupptalan mot flyget – det är att passera den rimliga gränsen för populism.

Jag gillar Vanja för det mesta. Hon är en trevlig kvinna och ofta klok. Men varför ska hon låna sig till detta spel när hon vet hur viktig flygplatsen är? Hon kunde ha hört av sig för att diskutera om vi tillsammans kan finna andra lösningar. Men det är inte första gången hon angriper flyget och vi får läsa om det i tidningarna. Det är så onödigt. Det här är inte en fråga isolerad till Väsbybornas väl och ve, det här är en regional och nationell angelägenhet. Alternativet till Arlanda är inte Bromma och Skavsta, det är Kastrup. Och vem ska betala skadestånd till Väsbyborna när jobben och företagen flyttar till Öresundsregionen?

 

För en vecka sedan började Upptåget gå från Upplands Väsby till Arlanda och vidare till Uppsala. Det är förmodligen ett direkt hot mot de tågförbindelser som går till Märsta och Rosersberg från Stockholm och Uppsala. Antagligen dröjer det inte länge innan Uppsalapendeln börjar dra in turer och innan diskussionen om att pendeltågen kanske inte ska gå till Märsta utan till Arlanda i stället. Det är mycket svårare att ta sig från Valsta, Rosersberg eller Sigtuna stad till Arlanda än från Upplands Väsby. Ungefär 500 Väsbybor jobbar på Arlanda. Ungefär 5000 Sigtunabor jobbar där. Trots det har vi applåderat det nya Upptåget. Det är bra för regionen, flyget och miljön om fler får spårförbindelse för sina arbetsresor. Jag tycker inte det är mycket begärt att förvänta sig att också andra kommunalråd är beredda att se att de regionala intressena ibland är berättigade. Att driva utveckling och politik är inte alltid det samma som att följa de mest högljudda rösterna.


Folkpartiet sviker kvinnorna

Nu har Folkpartiet bestämt sig för att det är viktigare att få vara med i en borgerlig regering än att stå upp för den för barnen oslagbara kombinationen föräldraförsäkring och förskola. Men, det kommer inga statliga pengar till vårdnadsbidraget, nej folkpartiet ska "bara" ta bort förbudet mot kommunala vårdnadsbidrag. Och deras s k kvalitetssatsning på förskolan är inte värd någonting. För det första har de gått i fällan och ska från statligt håll tala om hur förskolorna ska organisera sig. Det ska vara avdelningar och småbarnsavdelnigar ska ha högst 14 barn och syskonavdelningar ska ha högst 18 barn. Jaha - och de förskolor som inte har avdelningar utan grupperar barnen på andra sätt - blir de tvungna att införa avdelningar? Och om man nu ska ha råd att ge vårdnadsbidrag åt de som väljer att inte låta barnen få tillgång till förskola så måste man ju göra något. Man kan ju t ex ha 18 barn på avdelningen, men minska personalstyrkan? Genom att pekpinneaktigt tala om för förskolans professionella hur de ska gruppera barnen, utan kunskap om barnen eller förskolans lokaler och andra förutsättningar är dumt. Lita på de professionella i stället och se till att de har tillräckligt hög personaltäthet och bra, flexibla lokaler. Då höjer vi dessutom statusen på förskollärare och barnskötare. Att Folkpartiet dessutom inte känner till den proposition om Kvalitet i förskolan som Riksdagen har tagit ställning till är pinsamt. Deras kvalitetssatsning innebär nämligen att de kräver att förskollärarna ska pekas ut som pedagogiskt ansvariga. Det är redan gjort. Nej, det enda nya är vårdnadsbidraget. Som de själva konstaterar så finns inte pengar för det i statsbudgeten, alltså ska kommunerna ges möjlighet att betala ut vårdnadsbidrag. Med de pengar kommunen annars skulle ha använt till äldreomsorg, skola, förskola, handikappomsorg, naturvård och andra angelägna saker. Kanske ska pengarna tas från skolan och så får ordning upprätthållas med batonger?

Fast värst är kanske att Folkpartiet nu har gett upp kampen för både kvinnors och mäns rätt till egen försörjning. Ett vårdnadsbidrag är inte någon egen försörjning. Det är nålpengar. Den som stannar hemma blir beroende av makens inkomst. Det blir omöjligt att skilja sig om relationen blir ohållbar. Och de som förlorar på det är barnen. Så vårdnadsbidraget är bara till för den som ändå skulle varit hemma. Och vad hände med integrationen? Folkpartiet kräver att alla ska läsa bestämde böcker för att bli riktigt svenska och att de ska genomgå språktest. Men den viktigaste integrationsfaktorn - rätten till ett arbete kan Folkpartiet tänka sig att kompromissa bort. Fast det kanske inte gör så mycket om kvinnor med invandrarbakgrund inte lär sig svenska och inte får någon egen plattform i det svenska samhället?

Antagligen måste vårdnadsbidraget till för att klara alliansens arbetsmarknadspolitik. De har lovat att det ska bli fler korta anställningar och det verkar väl inte vara så goda förutsättningar för varken kollektivavtal eller anställningstrygghet. Om människor åker ut och in på tillfälliga låglönejobb utan trygghet i ett samhälle där a-kassan blivit dyrare och ger mindre ersättning kanske vårdnadsbidraget behövs för att inte småbarnsfamiljerna ska svälta.

Är nästa kompromiss biståndet. I så fall har Folkpartiet svikit alla de ideal som jag tyckte de stod upp för på ett respektingivande sätt.

Vandaler

I Sigtuna kommun satsar vi på att höja valdeltagandet. Förra valet var vi nere i strax under 74%! En mängd insatser görs för ökat valdeltagande, bl a satsar vi på mobila vallokaler för förtidsröstning, de fasta vallokalerna är fler än när posten hade hand om förtidsröstningen och Kulturskolan kommer att bistå med pompa och ståt på själva valdagen. Det ska vara festligt och högtidligt att rösta!

 

En del i arbetet för ökat valdeltagande är de 14 banderoller som satts upp runt om i kommunen med uppmaning att rösta. Natten till fredagen hade någon åkt runt och skurit ur 10 av dem ur sina ramar. Snyggt och prydligt. Inte nog med det, de har dessutom sett till att ta med sig banderollerna därifrån. Samtidigt har partiernas valaffischer (nästan) fått vara ifred. I natt var det dags igen. Banderollen vid Rosersbergs station var nästan nerskuren. Antagligen blev de överraskade.

 

Att människor med dåliga argument ger sig på valaffischer med ett misshagligt budskap tycker jag genuint illa om. Det är människor med övertygelse som stått många timmar och spikat tavlor, klistrat affischer och satt upp dem för att andra ska se vad de står för. Demokratin förtjänar bättre. Men jag kunde inte ens föreställa mig att det skulle vara så provocerande att uppmana kommuninvånarna att rösta att man var tvungen att stjäla banderollerna. Och det här är inga ungdomar som har tråkigt. Det är inte resultatet av stundens ingivelse – det är systematiskt gjort av någon eller några som kan förflytta sig ganska långa sträckor, förmodligen med bil. Ha gärna en annan åsikt, men hindra inte någon från att uppmana kommuninvånarna att använda sin mänskliga rättighet – att rösta.


Att leva som man lär

är svårt. Kanske kan man bara förvänta sig att människor gör sitt bästa - inte alltid att de lyckas. Men det är skillnad mellan att slarva och misslyckas å ena sidan och att medvetet göra något annat. Kd har hamnat i blåsväder av naturliga skäl. De blåser gärna upp sig och vill framstå som hederligare och moraliskt mer högtstående än andra. Det är klart att deras försök att infiltrera SSU är avskyvärda just i den belysningen. Ett annat exempel från den lokala scenen är kommunfullmäktigeledamoten (kd) som körde för fort. Det är dumt, men kan förlåtas. Men något slog snett hos honom och istället för att erkänna, ta sina böter och lära sig något försökte han muta polisen med en flaska vin. Så nu är han fälld för bestickning. Det är betydligt allvarligare för en kommunfullmäktigeledamot än fortkörning - och för kd, som går till val på någon sorts hederlighetsdelegation...

Fast värst, lokalt, är moderaternas kommunalrådskandidat. Häromdagen stötte vi ihop på torget och han försökte göra sig lustig över att vi står för bidragspolitik, de ska minsann se till att folk får jobb i stället för bidrag. För det första är inte a-kassa och sjukförsäkring några bidrag, vi har själva betalat försäkringspremier och avstått löneutrymme. För det andra - hur kan han ha invändningar mot att människor tar emot a-kassa? Han som har en kommunal fallskärm sedan han blev av med kommundirektörsjobbet i Sigtuna kommun 1994? Kanske är det så att han utgår från sin egen situation och konstaterar att man behöver strama åt villkoren för att folk ska ta jobb. Men till skillnad från fallskärmen får man inte a-kassa mer än 300 dagar och bara om man är aktivt arbetssökande. Till skillnad från a-kassans dryga 14 000 kr/mån får han över 25 000. Till skillnad från a-kassan kan han samtidigt driva företag och använda fallskärmen. Om du har a-kassa får du inte ha ett aktivt företag. Starta-eget-bidrag finns ju, men det gäller normalt i 6 månader. Andra använder friåret för att pröva en företagsidé och lever på 85% av a-kassan under förutsättning att en arbetslös kan få vikariatet. Kanske är det de här erfarenheterna som gör att alliansen tycker att de tillfälliga jobben ska bli fler. Då är det dags att tala om för alliansen att det bara är före detta direktörer som får så fina villkor. Alla andra får snällt hålla sig till a-kassan.

När han konfronteras med detta, mycket beroende på att det moderatstyrda Sollentuna granskar sina fallskärmar, tycker han att det är helt i sin ordning. Han har ju ett avtal. Upsala Nya Tidning skrev en närmast servil artikel där man konstaterade att han skulle granskas av kommunen. Där kommenterade han det hela med att han minsann inte kände några "hard feellings" för att vi ifrågasatte hans villkor. Vi är inte ute efter att göra honom arg eller ledsen, vi ifrågasätter det moraliskt riktiga i att driva en politik för sämre villkor för arbetslösa när man inte själv är beredd att leva på det sättet.

Valupptakt

Halv sex igår kväll vräkte regnet ner i Rosersberg, inget stilla strilande sommarregn, utan en vägg av vatten hälldes över oss. Full av onda aningar åkte jag och ungarna till Vänortsringen i Märsta för att vara med på valupptakten. Men, makterna var med oss. Inget regn och rusk, men fullt av varma leenden.
Det var en härlig kväll.

Bredbandet spelade, där fanns en eldslukare, pakistansk gryta, grillad korv, piroger, kaffe, fågelholksverkstad, ansiktsmålning, facket, ABF, SSU - kort sagt "alla var där".
Wanja talar och Anders lyssnar

Kvällens höjdpunkt var förstås Wanja Lundby Wedin. En av mina favorittalare. Hon har ett väldigt direkt och vänligt tilltal, fast hon så tydligt visar sin ilska över de orättvisor som finns kvar. Och istället för ett långt tal turades hon och kommunalrådskanditaten Anders Johansson om att tala. Och kombinationen tal och allsång var en höjdare - även om jag tyckte att tonarten var svår. Fast det kanske inte berodde på musiken eller allsångsledaren.
31925-6

Pompa och ståt i Rosersberg

GC-väg till Räddningsverket
Idag har jag invigt 1400 meter gång- och cykelväg i Rosersberg. Vägen går från järnvägsstationen till Räddningsverket vid slottet. Vägen är verkligen efterlängtad. Av alla barnfamiljer som gärna cyklar till badet. Av alla skolklasser som besöker slottet. Av eleverna på Arlandagymnasiet – vi har Samhällsprogrammet med inriktning mot risk och räddning och omvårdnadsprogrammet där. Av alla som jobbar i industriområdet och på Räddningsskolan. Av alla som vill promenera i slottets omgivningar.

 fanfar

Folkligt, festligt och fullsatt. Ett hundratal gymnasieelever, daglediga Rosersbergare, vägbyggare och andra hade slutit upp. Jag sade några ord och tre elever från Råbergsskolan spelade den fanfar som deras trumpetlärare skrev till invigningen av den nya Råbergsskolan i vintras. Så klippte jag bandet, alla jublade och därefter cyklade jag tillsammans med gymnasieleverna till Räddningsskolan och åt lunch med dem. Jättekul.

 

Ikväll har vi valupptakt med Vanja Lundby Wedin. Hon ska tala och leda allsång. Eldslukare, matservering och rappare har också utlovats. Kanske återkommer jag framåt kvällen med en rapport.


Samma gamla höger II

Häromdagen presenterade de lokala moderaterna sitt valprogram. Det är inga ”nya moderater”, utan samma gamla höger som går till val i Sigtuna kommun. Kommuninvånarnas åsikt betyder inget och inga nya äldreboenden ska byggas i Märsta eller Rosersberg. Besparingar och privata lösningar ska sänka skatten. Skolor och förskolor får vänta på upprustning. Droppsta asfalteras, genom att väg 263 dras genom det unika kulturlandskapet och skär av norra Märsta från den gröna Järvakilen. Däremot innehåller programmet ingenting om hur förskolorna ska klara de många nya ettåringar som behöver plats när moderaterna på riksplanet tagit bort fyra månader av föräldraförsäkringen.

 

Det är inte troligt att det blir något nytt äldreboende i Märsta om moderaterna vinner valet. Det är fräckt att inte ärligt redovisa det för de nästan 12 000 Märstabor som nu i rådslag tar ställning till var ett nytt äldreboende ska placeras.

 

Vi vill bygga äldreboenden i alla kommunens tätorter, också i Rosersberg och Märsta. Det vill inte moderaterna. Istället vill de privatisera äldreomsorgen, trots erfarenheterna från förra mandatperiodens skandalomsusade entreprenad på dåvarande Märsta sjukhem. Idag är Ärlinghem ett kommunalt äldreboende som får kvalitetsutmärkelser.

 

Att moderaterna inte bryr sig om kommuninvånarnas åsikt har de sagt förut. Men hittills har de inte så öppet skyltat med sin nonchalans. Vad Sigtunaborna än vill tänker moderaterna bygga äldreboende i Ragvaldsbo. För oss socialdemokrater är det viktigt att fråga kommuninvånarna innan viktiga beslut om t ex placeringen av äldreboenden tas. Vi vill veta var sigtunaborna vill ha nästa äldreboende och kommer att följa resultatet.


Samma gamla höger

Av en händelse presenterar Socialdemokraterna i Stockholm och i Sigtuna kommun var sin hemsida samma dag. Båda har samma tema - samma gamla höger. Du hittar dem på http://www.moderaternamot.se/ eller www.hittanyamoderaterna.se.
Båda hemsidorna bygger på gedigen granskning av vad moderaterna säger och vad de gör. Min stilla fråga är förstås varför inte granskande journalister gör detta. I allianspravda (DN) var kallades det valmanifest som presenterades igår för "historiskt". Det är historiskt varje gång de borgerliga partiledarna inte slåss. Men, de hade ju tagit bort allt ur manifestet. Den som röstar borgerligt vet inte om de röstar för barnens rätt till förskola eller mannens rätt till hemmafru. Den som rösta borgerligt vet inte om man röstar för eller emot språktest för den som vill bli svensk medborgare. Om man röstar borgerligt vet man inte om det blir bara ungdomarna som ska få sämre anställningsvillkor och så där kan man fortsätta. Det är inte särskilt historiskt. Men om nu media bara granskar makten i form av majoriteten, men inte de som vill utmana. Då finns det flera bra hemsidor och bloggar att följa, t ex de ovannämnda eller http://www.motallians.se/

Borde

Borde skriva fler insändare. Borde kanske istället städa upp i köket. Borde läsa på inför mogonens debatt i TV4 Upplands morgonsoffa. Ska debattera dimensioneringen av högskolan med Erik Ullenhag. Idag kom en intressant TCO-rapport. Det är de högskoleutbildade som är mest kritiska till det socialdemokratiska målet att hälften av en årskull ska ha börjat på högskolan senast vid 25 års ålder. Hmm är de (vi, jag har ju också högskoleutbildning) rädda för konkurrens? Eller vill de inte att deras barn ska undervisas av behöriga lärare - det kanske bara är något de säger? Eller är det ok att de som är födda 1990 inte ska ha samma chans som de som är födda 1980? Fast det är kanske det mer kortsiktiga. Den borgerliga kritiken mot fler högskoleplatser springer naturligtvis ur samma tanke som den målmedvetna låglönepolitiken som man för. Det är ju förstås så att antingen tror man på att vi ska klara globaliseringen genom att konkurrera med goda kunskaper, ny tekning och utveckling. Eller så tror man att vi ska konkurrera med låga löner och djupa klyftor. Nu struntar jag i "borde" och går och tar bort en spindel från dotterns bokhylla. Det är viktigare än allt annat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg